Tillbaka Read Runeberg

Stockholm och dess omgifningar : illustrerad handbok för resande, med 100 illustrationer samt planer och kartor öfver Stockholm, dess omgifningar, Djurgården och Upsala

Originalsida 153
Originalsida 153
Originalsida 152
Originalsida 153
152–153

Sida 153

LILJEHOLMEN. DJURSHOLM. 151

är anordnad — samt längre fram på samma sida Ligna snickerifabrik och är nu inne på den med en rörlig bro försedda banken öfver Årstaviken. Under det man passerar järnvägsbanken, ser man till vänster Tan to sockerbruk och till höger Mälarens segelled, Reymersholm och Löfholmen med dess fabriker och sommarställen. Strax på andra sidan banken stannar tåget vid Liljeholmens station. Kostnaden för sammanbindningsbanan i sin helhet har uppgått till öfver 5 millioner kr. Den skall i alla tider vara ett ärofullt minne af dess upphofsmans, friherre Nils Ericsons skapande snille.

Liljeholmen, första stationen på Västra stambanan, är numera att betrakta som en förstad till Stockholm på grund af dels de talrika byggnaderna därstädes för stambanan, såsom lokomotivstall, koksmagasin, verkstäder samt arbetarebostäder, dels genom den mängd öfriga boningshus, som man finner dels vid själfva -Liljeholmen, dels utmed landsvägarna åt söder och väster.

Från Liljeholmen kau man med ångslup (12 öre) återvända till staden (Eiddarholmshamnen),

6, ""Djursholm.

Elektrisk spårväg från nedre Engelbrektsgatan. Tåg 20 gånger dagl. en half timmes färd. Pris 45 öre, tur och retiir 70 öre: afgångstider se dagl. tidningar. — Dessutom sommartiden ångbåt (60 öre) från Karl XU-.s torg. — Vagn till Djursholm fram och tillbaka 12 kr.

Till Djursholm, Stockholms nya villastad, kommer man hastigast och behagligast (den långa ångbåtsresan är knappt att tillråda) med elektriskt lokaltåg från Engelbrektsgatan, invid Humlegården. Spårvägen följer Engelbrektsgatan och Valhalla vägen upp till Östra station (Pl. 47, B 6), hvarifrån den ingår på Rimbobanans spår, löper förbi Alhano (t. v.) och Landthruksakademiens experimen talfält (t. h.), fram till Frescati och '^'Bergiilund (t. v.) dit Vetenskapsakademiens botaniska

Källa: Internet Archive ·