Sida 295
Revolutiomplaner. 295
skulle lända konungamakten till vinning; men dessa anbud hade ieke fört till någonting, vare sig att skälet därtill bör sökas i bristande uppriktighet hos dem, från hvilka anbuden utgingo, eller i konungens förkärlek för adeln och obenägenhet att uppoffra något af dess företräden, såsom från ofrälse sidan fordrades.1
I den första harmen och smärtan öfver rådets fall uppflammade hos konungen å nyo en tanke att begagna det missnöje, som rådde i Norge, till ett försök att där tända en revolution, som skulle rycka detta land undan Danmarks välde, för att i denna bragd finna en utgångspunkt till en förändring i förhållandena här hemma. Denna tanke tyckes först hafva upprunnit hos konung Gustaf efter den palatsrevolution i Köpenhamn, som i januari 1772 störtade Struensee; den hade redan en gång blifvit lagd åsido. Äfven denna gång ledde den icke till någon åtgärd; sedan konungen svalkat sin lifliga inbillning genom att på papperet utkasta sina drömmar härom, blefvo de lätt undanträngda af andra förslag, som hade bättre rot och kärna.8
Det rätta uppslaget till den stundande omhvälfningen gafs af Jakob Magnus Sprengtporten. Öfvertygelsen om regeringssättets ohållbarhet och oviljan öfver de nu härskande ständernas »dåraktiga» och våldsamma åtgärder hade ingifvit honom åtskilliga förslag till att bryta händelsernas gång. Dessa hade väl icke lyckats; men han hade emellertid gjort sig känd såsom en djärf och ti 11 tagsen parti -
1 Vcrgennes' depescher d. 3 och 14 febr., 1 maj 1772. Enligt de två första brefven, hade några borgare genom Vergennes erbjudit konungen en utvidgning af hans makt, om han ville behandla dem med ynnest och gifva dem rätt att äga säterier; de fingo ett gunstigt men obestämdt svar. Några borgare och präster inf anno sig då på hofvet och blefvo förtjusta af konungens vänlighet; biskoparne kvarbjödos till taffeln o. s. v. Men därvid stannade det.
8 »Reflexions sur la Suede et la Norvége au mois d'avril 1772» i Gust. samlingen. Geijer, Gust. papp. I: 230, har oriktigt läst: >au mois d'aout>, hvilket Fryxell, 42: 237, närmare bestämt till: »i början af augusti >. Att konungen, sedan han omfattat Sprengtportens plan, skulle vidare hafva sysselsatt sig med de omogna förslagen på Norge, därtill finnes, oss veterligt, intet spår. Om konungens första planer på Norge, se Tolls berättelse om revolutionen.
Digitized by
Källa: Internet Archive ·