Sida 162
162 TREDJE KAPITLET.
lidande. Allmogen hade väl i allmänhet ej något klart medvetande om den timade förändringens beskaffenhet; frän Finland skrifves efter revolutionen, att allmogen der förundrade sig öfver hvad som skett, enär den trott, att konungen alltid haft den makt han nn eger1. Detsamma var väl förhållandet flerstädes; bönderna hade nogsamt erfarit herrarnes och ämbetsmännens öfvermakt och regeringens vanmakt, men sådant hade förekommit i alla tider och tillskrefs snarare de förstnämdes missbruk än sjelfva styrelsesättet; det var mot dylika missbruk de i konungen sågo sin naturlige beskyddare, och det var derför de i allmänhet helsade statshvälfningen med glädje. Denna glädje var dock mycket uppblandad med andra känslor, på somliga orter genom den rådande nöden, på andra genom det förhatliga bränvinsförbudet, som revolutionen förde med sig.
Ännu egde dock den gamla författningen många vänner i landet. Till dem hörde ej blott mösspartiet, till hvilket kunde räknas åtminstone hälften af rikets presterskap och borgerskap samt en stark minoritet af adeln, utan äfven' en del af Hattarne, om än desse önskade en förbättring i samhällsskicket. De som nyss styrt samhället och förfogat öfver dess förmåner, liksom de, h vilka hoppats med tiden komma i detta läge, sågo med undertryckt harm makten ryckas sig ur händerna; de mest förbittrade voro de, som haft politiken till födkrok och lefvat på korruptionen och som nu med ens sågo den rikliga inkomstkällan tillstoppad. Väl hade konungen åtminstone för tillfället dragit flere af particheferna på sin sida genom förtroende och utmärkelser: sådana voro Fersen och K. Sparre, F. Ribbing och Falkengreen m. fl. Ej häller saknades tland den gamla författningens vänner sanna patrioter, hvilka för fosterlandets skull uppoffrade sina enskilda meningar och fördelar och med undergifvenhet funno sig i sakernas nya skick. De utländske ministrarne intyga, att flere af de forna mösscheferna uppmanade sina partivänner att underkasta sig den nya ordningen. Hit kunna troligen räknas Essen och Ridderstolpe, Frietzcky och Rudbeck; hit hörde äfven Serenius,
1 Öfverste Grönhagens memor. fr. Finland sept. 1772, G. P.
Digitized by LiOOQ LC
Källa: Internet Archive ·