Sida 9
densamma, blir antalet betänkligt mindre. Vi kunna dock med säkerhet antaga, att antalet af dem, som ännu mer eller mindre bruka svenskan såsom talspråk, ej understiger en och en half million.
3. Engelskans inflytande på talspråket.
Det svenska språket i Amerika står ju under ett oerhört tryck från den öfvermäktiga engelskans sida. Dessutom mötte den svenska emigranten öfverallt nya förhållanden, nya uppslag, en öfverflyttad civilisations starka utveckling på ett nytt och rikt område. Detta afspeglar sig äfven i språket; så att engelskans eget ordförråd riktats särdeles mycket från Amerika, dess förhållanden och egendomliga utveckling. Dessa nya ord i engelskan, eller gamla ord med nytt betydelse-innehåll, som ha införts i den amerikanska engelskan, måste nödvändigtvis ofta införas i den amerikanska svenskan, då intet fullt motsvarande uttryck fanns på modersmålet.
Dessutom var det en mängd saker och förhållanden, som väl förefunnos i Sverge eller åtminstone hade funnit sitt uttryck i det svenska skriftspråket (ty hvarje modärnt kulturspråk har eller tillägnar sig strax de af kulturens framsteg betingade uttrycken), men hvilka emigranten kanske på grund af bristande underbyggnad ej lärt känna och för hvilka det engelska namnet var det enda han hade hört; och så infördes det i hans talspråk. Därtill kom, att ju lägre bildningsgrad emigranten stod på, desto mindre motståndskraft hade han i språkligt hänseende, desto lättare föll det sig för honom att inblanda engelska ord i sitt talspråk till och med i de fall, där han kände till svenskans goda motsvarande ord och uttryck. I detta sammanhang få vi dock komma ihåg, att de flästa prof på denna blandning, den s. k. “mesopotamiskan“, som förekomma i tidningarna, äro helt enkelt gjorda på beställning, liksom så mycket annat af kvasi-humoristisk natur.
