Sida 12
1. Vetenskapen i fria luften
på bordet i den ställning, som vår figur visar. Våra experiment lyckades alltid äfven med olika individer och verkstäldes på ett svart skifferbord; strecket drogs med krita. Azam säger, att man erhåller samma resultat genom att draga ett svart streck på ett hvitt bräde. Enligt Balbiani hade de tyska studenterna fordom mycken förkärlek för detta experiment, som alltid lyckades dem förträffligt.
Hönsen blifva icke under samma omständigheter så fort kataleptiska som tupparne, men man lyckas ofta göra dem orörliga genom att fasthålla hufvudet i samma ställning några minuter.
Nyssnämda företeelse står i sammanhang med det föga undersökta naturfenomen, som Braid 1843 betecknade med namnet hypnotism, och hvaraf Littré och Ch. Robin lemnat en beskrifning i sin Dictionnaire de médecine.
Om man sätter ett blankt skinande föremål t. ex. ett stycke bladsilfver i botten på ett tefat på 20 à 30 centimeters afstånd från en persons ögon och obetydligt högre än hans hufvud, och låter honom under 20 à 30 minuter utan afbrott skarpt betrakta detta föremål, så blifva hans lemmar i samma ställning, som man gifver dem; ofta faller han i ett tillstånd af dvala eller verklig sömn. Doktor Braid försäkrar, att han under dylika omständigheter kunnat företaga kirurgiska operationer utan att patienten känt någon smärta. Azam har i en senare tid visat, att djur äro okänsliga för stick, sedan de blifvit försatta i kataleptiskt tillstånd.
Försöket med den kataleptiska tuppen blef första gången beskrifvet såsom experimentum mirabile af P. Kircher i hans Ars magna, som utkom i Rom 1646. Det hör tydligen till samma klass som de experiment, hvilka för närvarande anställas i la Salpêtrière af Doktor Charcot på patienter, som lida af vissa sjukdomar.
Man ser, huru omvexlande våra vetenskapliga sysselsättningar voro, och huru lätt vi funno omkring oss föremål, värda att studera. Då vädret var mulet eller regnigt,
Källa: Project Runeberg ·
