Tillbaka Read Runeberg

Vetenskapliga tidsfördrif

Originalsida 56
Originalsida 56
Originalsida 56
Originalsida 57
56–57

Sida 56

2. Fysik utan apparater

56 VETENSKAPLIGA TIDSFÖRDRIF.

Man tager en kropp af hvad form som helst, t. ex. en sten. Man fäster stenen vid en tråd och sänker den i ett ända till brädden vattenfyldt glas. Det vatten, som då rinner öfver, har naturligtvis samma rymd eller kubikinnehåll som stenen. Man aftorkar det sålunda delvis tömda glaset, och ställer det på den ena skålen af en våg. På den andra skålen lägger man blyhagel eller vigter, tills jemnvigt inträder. Vid den vågskål, på hvilken glaset står, hänger man stenen. Derpå ställer man ett vattenfyldt kärl under stenen, så att densamme är nedsänkt under vattenytan i kärlet. Jemnvigten blifver derigenom störd, men den återställes, om man ånyo fyller glaset till brädden med vatten d. v. s. ånyo häller i glaset en qvantitet vatten af samma volym som stenen.

Vill man förklara lagarne för kommunicerande kärl, vattenkonster, artesiska brunnar o. s, v., kan man dertill använda två trattar, hvilkas pipar äro sinsemellan förbundna genom ett stycke vanligt kautschukrör. Sedan man slagit vatten i trattarne, kan man ådagalägga, huru vid den ena trattens höjning vattnet stiger i den andra, och tvärtom.

Med en pappskifva och ett lampglas kan man visa beskaffenheten af det tryck, som vätskor kunna utöfva nedifrån uppåt. Vid ena ändan af ett lampglas sätter jag en rund pappskifva och fasthåller den med ett snöre. Derpå nedsänker jag den sålunda tillslutna cylindern i ett vattenfyldt kärl. Pappskifvan fasthålles nu genom vattnets tryck nedifrån uppåt. För att skilja henne från glaset, behöfver man endast hälla så mycket vatten i detta, att den inre vattenytan står i jemnhöjd med den yttre (fig. 35). Det yttre trycket på skifvan blifver då lika stort som trycket inifrån glaset och är lika med vigten af en vattenpelare, som har till bas en yta lika stor som lampglasets öppning och en höjd lika stor som afståndet från pappskifvan till vattenytan.

Sprutor och pumpar etc. grunda sig på det atmosferiska trycket. Luftballongerna stiga till följd af gasers inverkan; ballongen är nemligen en i gas sväfvande kropp och på grund

Källa: Project Runeberg ·