Om de äldsta spåren af menniskans tillvaro på vår jord

till mönster, såsom vi kunna se af de meddelade bilderna.

Bild 34. Afbildn. af en sannol. till karpslägtet hör. fisk, inristad å ett stycke renhorn. Fr. La Mad. (Eft. Chr. o. Lartet). Orig. bild. stork

Stundom har man dock äfven afbildat döda djur, såsom t. ex. å bild 35 a, som anses föreställa en räf hud, sedd ofvanifrån; eller ock mångbladiga blommor t. ex. å bild 35 a, än är det en mystisk menniskoarm, med hand och fingrar (Bild 35, c), hvilken man märkvärdigt nog redan återfunnit ett par gånger inskuren å vissa redskap; å denna arm se vi derjämte zigzaglinier anbragta, ty äfven linieornamenter förekomma, och det i flere former. En ornamentik utan bilder ur den lefvande naturen anträffa vi på det vackra redskap af renhorn, som fått namn af »märgslef» (Bild 35 b); man har på grund af användningssättet af likartade redskap hos eskimåerne antagit, att grottfolket brukat sådana skedar att dermed uttaga märgen ur djurens ben.

Redskap, som bjudit ännu större svårigheter för tydningen, äro de i förminskad skala å bild 36 återgifna. Man har funnit många sådana af något vexlande form och beskaffenhet. De bestå af renhorn och äro företrädesvis karakteriserade genom de stora hål, som blifvit borrade i dem; dessa hål äro af olika antal, från ett till fyra. Öfver dessa redskaps ändamål och bruk hafva åtskilliga meningar framstälts. Den som är mest gängse är, att de utgjort tecken