Read Runeberg

Om frihetstiden. Några anmärkningar

Originalsida 103
Originalsida 103
Originalsida 102
Originalsida 103
102–103

Sida 103

103

enligt dessas önskan leda landets politik. Visserligen lärer äfven under enväldet en eller annan högtuppsatt nian hafva med främmande guld låtit betala sina rådslag — och detta äfven med konungens vetskap, men till en sådan rådsherre kunde Carl XI säga: "tag emot och behåll hvad man bjuder; jag vet nog ändå, hvad jag kommer att göra" 2). Nu fanns ej mera den suveräne konungen; hvarje riksråds röst kunde uppskattas till en bestämd del af det värde, som sattes på sjelfva det äskade beslutet. Förderfvet stannade ej heller inom rådkammaren. Ständerna, hvilka äfven i utrikes ärenden voro allena magtegande, köptes af de främmande ministrarne — "såsom vi köpa kreatur på Smithfield", skref en engelsk diplomat. Jemte klingande sold för visade tjenster funno riksdagsmän af alla stånd äfven ett rikligt underhåll vid de tafflar, hvilka de olika partiernas in- och utländska patroner höllo på riksdagsorten 3). Man hade redan tidigt funnit ett nationalekonomiskt försvar, i tidehvarfvets smak, för pensioner af främmande magter: "Mycket penningar", sade öfverste Stobée år 1727 på riddarhuset, "kunde härigenom komma in i landet" 4). Af sådana skäl hade riksdagsmanskapet äfven sitt penningevärde. Adelsmannens sjelf-skrifvenhet lärer ock i bouppteckningar brukat uppföras såsom en tillgång och man gör väl ingen orätt med antagandet, att vinningslystnaden framdrifvit mänga af de ansökningar om adelsskap, som i stort antal hvarje riksdag inlemnades till konungen ä). Då borgare inför städernas valmän förklara sig benägna att utan ersättning utbyta sitt yrkes vård mot riksdagsmannakallet, hafva de utan tvifvel ansett detta vara en mera vinstgifvande näring än någon annan ß). Emot slutet af denna så kallade frihetstid har bestickningen systematiskt varit utbredd öfver hela riket, äfven mellan riksmötena, för att till dessa förbereda

2) Fryxell; I. c. XVIII. 204.

3) Geijer; Teckning o. 8. v. sid. 113. Tengberg; Bidrag, I. 148; II. 141.

4) Skand. Handl. XXXIV. 298.

»i Geijer; Teckning o. s. v. 254. Skand. Handl. XXXIV. 420.

e) Ärlig Svensk, 561. Tengberg; Bidrag o. s. v. I. 138.

Källa: Project Runeberg ·