Sida 8
8
ock någon skiljaktighet finnes mellan Ständernas resolutioner, då må i K. M:ts närvaro hvart Stånd genom en af de sina försvara och förfäkta sin mening, på det, när skälen och argumenterna äro förhörda, man då desto bättre kan hålla dem emot hvartannat och bese, hvilkendera bästa grunden hafver, så länge att de kunna skäligen förenas, heller K. M:t tager deraf det bäst är". Det var således långt ifrån, att lagbokstafven afskar konungen möjligheten att efter behag afgöra detta slags frågor, liksom det ock tillkom honom allena att bringa dem åbane.
Berodde det således äfven i beskattnings- och lagstiftningsfrågor mest på konungen sjelf att begränsa sin magt, så var denna i riksstyrelsen för öfrigt ännu mindre bunden. Utom förbindelsen att i rådet och till befälhafvare på rikets slott använda infödde svenske män innehöll eden endast de vackra löften, hvilka äfven vår nuvarande regeringsform förvarar, att konungen skulle sanning och rätt styrka och älska, vrångvisa och orätt undertrycka, ingen rik eller fattig förderfva till lif eller lem eller hans gods afhända utan laga ransakning och dom. Hvad Gustaf Adolfs försäkran angår, förband den honom blott i allmänhet att upprätthålla rikets troslära och lag samt undersåtarnes välfångna privilegier. Under sådana omständigheter egde den enda verkliga inskränkning i hans styrande magt, nämnde försäkran innehöll, icke tillräcklig kraft att göra sig gällande. Den store konungen hade försäkrat sig utan rådets och menige ständers samtycke icke skola börja krig, sluta fred eller förbund och dock finna vi honom oklandrad sluta både fred och förbund utan att ens höra ständerna.
Granskar man de försäkringar, andra konungar under detta tidehvarf underskrifvit, visa sig, såsom redan är nämndt, dessas ordalag ännu mera mångtydiga och obestämda s).
8) Så försäkrar sig Sigismund 1594 ej skola fatta misshag till rådsherrarne för det de efter bästa förstånd honom råda och förmana; "ej heller i allmänneliga och vigtiga riksens saker utan deras och samtlige ständers råd och samtycke något besluta och företaga." Carl Gustaf utfäste sig 1654 ott efter förmåga undvika krig, "och der något Riket till dess bästa,
Källa: Project Runeberg ·