Typograftidning: 1889

N:c 5

1889

TYPOGRAFTIDNING

UTGIFVEN AF

TYPOGRAFERNES FÖRENING I HELSINGFORS

Prenumerationspris: I Helsingfors 3 mk för Ar.

I Landsorten 3: BO .. .. Annonser emottagas till 30 p:ni för petit rad och ing&

bilde i svenska och tinska upplagan. LÖS .ummerpris: 30 p:ni.

Helsingfors den 25 maj

Ansvarig redaktör: A. Pivander.

1'rcnuineration mottages 1 hufvudstaden af ombudsmännen A tryckerierna; prenumeranter och nnnousörer i landsorten behagade vinida sig till hr K. Nordling, Huvudstadsbladets tryckeri (Schauman»), Fabians-gatan 0, Helsingfors.

Färgtryck med boktryckarsnällprässar.

Af Alexander XValdow. (Torts.)

Tontrycksfärger.

| ed tontryck förstår man ett matt, blekt färgtryck, som tjenar till botten för ett med kraftigare färger gjordt öfvertryck. Omtyckt är isynnerhet en ton i det kinesiska papprets färg, hvilken som bekant väsentligen förhöjer utseendet vid tryck af stålstick och träsnitt, hvarför sådan färg också tillvärkas för detta ändamål. Vidare användes äfven tontryck för att gifva åt illustrationer en enkel, framträdande kolorit. Tontryk-ket göres i sådant fall i flere färger och genom att låta dessa på passande ställen gå öfver hvarandra erhållas flere nyanser. En mycket tilltalande, enkel kolorit erhåller t. ex. ett landskap om man begagnar en mörk chamois- och en blåaktig ton; chamois ger färgtonen för hus, berg o. s. v., den blå tonen sådan för himmel och vatten; båda färgerna, tryckta på hvarandra, gifva den gröna tonen för trän, buskar, ängar o. s. v.

Vid tryck af planscher i rikare kolorit användas sådana toner i lifligare färger och på mångahanda sätt. Vi finna sålunda icke endast blå och chamoistoner, utan äfven grå, gröna, violetta och rosa, alteftersom planschen skall vara mer eller mindre fullkomlig i afseende å koloriten. Genom tryck med de nu så fulländadt framstälda etsade plåtarne, isynnerhet autotypi-plåtarne med deras fina punkter, åstadkommes en behaglig mjuk ton.

Det enkla tontrycket genom släta eller med mönster försedda plåtar användes hufvudsakligen för att utsira hvarjehanda accidensarbeten.

De såkallade obestämda nyanserna, hvilka ej förete någon bestämd färgton, kunna lätt frambringas genom blandningar af olika färger med hvarandra. Sålunda blandar man t. ex. en mycket vacker gråviolett af hvitt (hvilken färg hos alla toner är hufvudfärgen), violett och brunt i små doser. Synnerligen vacker ter sig denna färg om den kommer på papper i gul ton. Pä sista tiden ha de obestämda tonerna blifvit så omtyckta, att man finner dem nästan mera använda än de bestämda. Detta kommer sig troligen däraf att de för det mesta äro mindre prålande och mera mjuka, men också däraf att de mera harmoniera med de nu likaledes mycket omtyckta öfver-trycksfärgerna.

Blandningar. Gul ton, nästan chamois, blandas af hvitt, kromgult och zinober eller geraniumlack. Utan tillsats af zinober eller geraniumlack blir tonen halmgul.

— Blå ton fås genom blandning af hvitt med miloriblått.

— Grön ton erhålles af hvitt och sidengrönt eller hvitt, miloriblått och kromgult eller någon annan af de förut nämda gula färgerna. — Grå ton beredes af hvitt, miloriblått och svart eller också af hvitt och svart. — Rosa ton erhålles af hvitt och karmin eller karminlack. Zinober kan ej användas här. — Violett ton åter lås af hvitt och violett lack eller hvitt, karmin eller karminlack och miloriblått. (Forts.)

.JÄi.

Chaostypitryck.

ledaktionen har fått sig tillsändt ett exemplar af en * brochyr (tryckt å Weilin & Göüs Aktiebolags boktryckeri), å hvars omslag ett slags färgtryck blifvit användt, hvilket oss veterligen aldrig förut utförts i Finland, nämligen det s. k. chaostypitrycket.

Chaostypin är ett 1877 i Amerika uppfunnet och patenteradt sätt att framställa färgtryck medelst särskildt preparerade plattor, hvilkas tillvärkningsmetod uppfinnaren fortfarande hemlighåller. I Tyskland räckte det dock icke länge förrän pä zinkografisk väg dylika plattor framstäldes och i Österrike tog boktryckaren Hallauska för några år sedan patent på ett-nytt af honom uppfunnet förfärande som han kallar Selenotypi.

Ar 1887 ingick i en svensk facktidning några prof-ver chaostypitryck från Centraltryckeriet; men änskönt dess redaktion fick del af hela tillgången vid plattornas preparation (sannolikt zinkografi), ansåg den sig dock af diskreta skäl icke i tillfälle att yppa hemligheten och nöjde sig med att berätta tillgången vid själfva tryckningen.

De vid tryck af ofvannämda brochyromslag begagnade plattorna äro gjutna i bly och själfva mönstret kan variera i oändlighet. Vi aftrycka här tvänne prof i svarttryck af sådana chaostypiplattor*).

*) Om man häller smält stilniassn pk en med litet vatten bestänkt slutskifva, f&r man klart för sig hora det går till att giira chaostypiplattor. .Sättarens tillägg.