Sida 19
N:r 5
TYPOGRA
19
ra. prod.v. 93,175 rak, S:t Michels L 1 ra. prod.v. 2.600 rak. Kuopio L 3 m. prod.v. 35,310 rak, i Wasa 1. 5 m. prod.v. 71,800 och i Uleåborgs 1. 3 ra. prod.v. 67,000 mk. — Summa 39 boktryckerier med produktionsvärde 1,272,(565 mk.
Mekanisk drifkraft vid boktryckerier användes endast i Helsingfors (2 st gasmotorer och 5 st. ångmaskiner med tillsammans 417s hkr.), Åbo (1 st. gasmotor om 2 hkr) och Wasa fi st. ångra, om I1/, hkr.)
Arbetare vid boktryckerierna funnos: i Nylands län 328 mani. o. 63 kvinl., Åbo o.'B:borgs 1. 84 m. o. 10 kv., T:hus 1. 66 m. o. 1 kv., Wib. 1. 51 m., St Michels 1. 4 m., Kuopio 1. 24 m.. Wasa 1. 44 m. o. 8 kv. samt i U:borgs 1. 22 ra. o. 1 kv. Summa 623 mani. o. 86 kvinliga = 709 arbetare.
Af främmande nationalitet voro 13 boktr3rckeriarbetare i Helsingfors och 1 i Wasa.
Stentryvkerier funnos: i N3'lands liln 3 med ett produktionsvärde af 179,000 mk och i Åbo och Björneborgs län 2 med prod.värde 144.340. Summa 5 st. och prod.värde 323,340 mk. I produktionsvärdet för stentryckerierna i Åbo ingå diverse arbeten, såsom spelkort, bokbinderiarbeten och askar.
Som Mekanisk drifkraft vid stentryckeri er användes i Nylands län 1 st. ångra. o. 1 st. gasmotor om tills. 10 hkr och i Åbo 1 st. ångm. om 6 hkr.
Arbetare vid .stentryckerier funnos: i Nylands län 58 mani. o. 28 k v. och i Aho 1. 45 mani. 68 kvinl. S:a 103 mani. och 96 kvinl. = 199 arbetare.
Af främmande nationalitet voro 5 stentryckeriarbetare i Helsingfors och 6 i Åbo.
i-V»-
Till redaktionen for Typograftidnbxg.
Om elevflyttmng-arna.
Redaktionen har ai' en gammal bepröfvad konst-förvandt fått mottaga nedanstående, hvilket vi med nöje införa:
I senaste n:r af Typograftidning ingick ett skarpt och i mitt tycke berättigadt klander öfver att en flyttande elev mottagits å ett tryckeri härstädes. Jämte det jag får underrätta att sedan dess åter en elev från A. Schaumans tryckeri mottagits å J. C. Frenckell & Sons, ber jag tillika att med anledning af oskicket få yttra mig litet efter min erfarenhet.
En konstförvandt, som får sig en elev ombetrodd, vill att han framför alt skall vara lydig och efterkomma sin lärares maningar. En del elever äro sedesamma och med dem är det Tätt att komma till rätta, men andra äro däremot egensinniga, svårböjliga och ofta därtill sturska. En elev af sistnämda sort kan nog reta en gammal man, så att han måste hårdt tillrättavisa honom. Hen hvad blir följden af tillrättavisningen? Jo, eleven säger upp sig — ja någon gång går genast — och flj't-tar till ett annat tryckeri, hvars faktor sålunda uppmuntrar andra elever till samma dåliga beteende på samma gång han nedsätter konstförvandternas värde i elevernas ögon. Hurudana konstförvandter skola sedan blifva af dylika elever? Månne just sådana herrar faktorer önska ha dem?!!!
Här har jag endast talat om elever som flytta af orsak att de erhållit nödiga tillrättavisningar, icke om sådana som flytta därför att de i allmänhet äro missnöjda med do bestående förhållandena. Jag vill icke nu tala om de sistnämde, ty jag ser att dessa rader hålla på att blifva för många, hvarför jag endast tecknar
Gammal konstfiirvandt.
Faktorn vid J. C. Frenckell & Sons tryckeri, herr C. Lindh, som önskat få kännedom om innehållet af ofvanstående, har i ett bref till redaktionen förklarat orsakerna till mottagandet af den flyttande eleven vara att gossen var utan sj*sselsättning àå han antogs, men att han ej tidigare blifvit lofvad plats å nämda tryckeri. Gossen hade dessutom —- såsom flyttande elever vanligen göra — sagt att han ej på sin tidigare innehafda plats skulle fått lära något. Slutlydelsen af hr L:s bref är denna:
„Resumé: Jag vet ej om det kan kallas orätt att i arbete taga en fri person, som vill lära yrket och som
ej på minsta sätt uppmanats att flytta från förut inne-hafd tjenst. Högaktningsfullt
Carl Lindh."
Redaktionen för sin del anser att flyttande elever ej böra mottagas, utan bör hvarje tryckeri själf upplära åt sig sådana. Är ökning af arbetsstyrkan så brådskande att man ej hinner lära in elever, böra konstförvandter antagas, ty desse äro frie, n.b. efter 14 dagars uppsägningstid.
Till redaktionen för Typograf tidning. I elevflyttniiigsfrägan.
I senaste n:rt af Typograftidning ingick ett uttalande angående elevflyttningar, hvilket ger mig anledning framställa:
Om en elev med ett betyg som ej innehåller några klandrande omdömen blir antagen å ett tryckeri, borde någonting för yrket skadligt icke ligga däri. Det är ju möjligt att han icke trifts å sin tidigare plats.
— I —
Red:s svar : En flyttande elev bör, såsom vi redan tidigare sagt, ej antagas vid något tryckeri, ty, såsom flyttuingslysteu, lämpar en sådan sig icke för yrket. Orsaken till att han möjligen erhållit ett betyg, hvilket icke innehåller någonting för honom nedsättande, torde, såsom vi tro, ligga däri att faktorn vid det tryckeri, hvarifrån flyttning sker, ej vill stänga vägen för den flyttande till andra yrken, för hvilka han måhända bättre passar.
— Typografernes förening hade ett välbesökt månads-möte den 12 maj. På programmet voro frågorna om .söndagsarbetets afskaffande och om sättet att utgifva de af Utskänkninijsaktiebo-laget erhållna resestipendierna. Angående den första frågan beslöts att föreningens bestyrelse skulle ingå till vederbörande tryckeriprincipaler och tidningsredaktioner med anhållan om indragning af söndagsarbetet. — Beträffande den andra frågan beslöts att stipendienia skulle gifvas åt en sättare och en tryckare, att ansökningar böra inlämnas inom fjorton dagar efter denna mötesdag, att stipendiateme skulle afgifva berättelse öfver Parisbesöket, att en komité skulle tillsättas för att mottaga ansökningarna och afgöra om till hvilka stipendierna böra gifvas och att komitén skulle bestå af 3 sättare och 3 tryckare, hvilka dessutom skulle utse en sjunde ledamot. Vid val af ledamöter i komitén utsågos härtill siittarene O. Lindstedt, J. Roth o. G. Stjerlund samt tryckarene J. Lönnroth, E. Nordling och A. Nyberg; suppleanter blefvo hrr F. Sallet och A. Södertund samt VT. Mal mgren ocli A. Sarnian.
— Antalet i gång varande bolctryckerier i Helsingfors är för närvarande åtta *). A dessa finnas 30 st. snäll prässar, af hvilka 4 dubbla, 4 tramp- och 15 handprässar. De sistnämda begagnas dock numera endast för korrektnrafdragningar. Fem tryckeriers prässar drifvas af ångmaskiner och tre af gasmotorer. Vid tryckerierna äro anstälde 372 personer, däraf 324 män och 48 fruntimmer. Af hela antalet arbetare äro 188 konstförvandter och 151 elever samt 33 biträden m. m.
— Föredrag i finsk bo/cti'gekerihistorie. Faktorn vid Finska litteratursällskapets tryckeri, lir Rol). Ahlstedt, kommer att vid typografernes förenings månadsniöten nästa höst hålla föredrag i finsk boktryckeri historie. Hr A. har redan under många år saralat material i ämnet. Då ännu ytterst litet är bekant om äldre tiders boktryckeriväsende i vårt land, torde dessa föredrag blifva mycket kärkomna. Föredragaren önskar att vid dessa tillfällen måtte uppbäras en liten afgift till förmån för typografernes byggnadsfond, hvilken utgift alla torde vara med om!
— Sytt boktryckeri i Tammerfors. Firman Lång »fe Ståhlberg liar af pressöfverstyrelsen erhållit tillstånd att inrätta ett boktryckeri i Tammerfors. ~ Samma firma har redan någon tid bedrifvit bokhandels- och bokbinderi rörelse därstädes.
— Dödsfall. Den 22 maj afled ft Dahlsvik egendom i Esbo socken sättarekonst förvand ten Karl Wilhelm Nordberg i en ålder af närmare 71 är. Den aflidne hade en järnhälsa ända tills ban för åtta år sedan fick så svag syn att ban m:\ste lämna vinkelhaken ifrån sig. På senaste tiden var han bosatt i Esbo, där lian underhölls af en son. N. tillhörde Finske T3'pografernes understödsförening och var en af dess stiftare.
•) I detta antal in£& lcko s. k. vliitlcorttr.vckcricr, hvilka lära tlnnaa litet hvamtans ocb »kota» af pertoner »oui oj äro typografer.
Källa: Project Runeberg ·