Tillbaka Read Runeberg

Typograftidning: 1889

Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 34
Originalsida 35
34–35

Sida 34

f>0

TYPOGRAFTIDNING

N:r Ii'

got för stort, si att bokstafven icke står fast, så instickes smärre blyspån vid sidorna. Bokstafvens närmaste omgifning blankskrapas med en knif och med en fjäder påstrykes lödvatten (saltsyra mättad med zink). Med en het lödkolf afsmältes först den öfverstående delen af bokstafven, hvarefter stället jämstrykes med några spån snäll-lod (som består af 16 delar tenn. 13 delar bly och 7 delar vismut; vid tillblandningen smälter man i eu järnslef först tennet, tillsätter därefter den söndersmulade vismuteu och, sedan dessa båda metaller förenat sig, slutligen blyet). Möjligen kvarvarande ojämheter på plåten affilas.

Förutom denna korrigering bör man äfven granska hvarje plåt för att se till, huru vida ett eller annat ställe behöfver graveras eller ytterligare fördjupas, för att utan extra besvär gifva ett fullgodt tryck. Denna granskning erfordras i synnerhet vid utgåugar, indrag och rubriker. Man begagnar därvid gravérsticklar sådana b. a. xylografer begagna.

Vår hälsa.

|^i n och frisk luft är ett af de ovedersägligaste vilkoren för en sund hälsa. Lider den mänskliga individen pil ett eller annat sätt brist härpå är naturen icke sen att göra sin erinran därom. Se bara på den stora skara yrkesarbetare, som nödgas hålla till godo med trånga och damuppfylda värkstäder! De äro i sanning hvarken solbrända eller röilhyade. Blekheten och de slappa dragen intyga mer än alt annat? att den friska luften ej stått dem afundsvärdt till buds. Ja, deu kvafva' ofta nog mer än upphettade värkstadsluften gör, att arbetaren känner sig besvärad af hvarje kyligare teinperaturföräudring och söker sä myk-ket som möjligt värna sig mot den. Ej under då, att bröstsjukdomar, magåkommor, febrar, rheumat.ism och halssjukdomar äro de krämpor, som oftast ansätta ifrågavarande arbetare.

Hit höra äfven typograferne och synnerligast tidningssiittarene. Statistiken har utvisat att typograferne. hvad lifslängden vidkommer, äro bland de sämst, lottade. Likvisst kimna vi till stöd härför ej anföra några inhemska siffror, emedan oss vetande, ej någon, icke ens våra tvänne typografiska sjuk- och begrafningsh jälpskassor, så noga följt med den linska typografins hälsö- oeli dödlighetsförhållanden. Väl vore om den inhemska statistiken, dä en sådan någon gång komme till stånd, kunde anföra hugnesammare siffror än den utländska, men detta är föga troligt, dä värkligheten hos oss utvisat, att förhållandena i Finland ej varit eller äro bättre än annorstädes.

Låtom oss här anföra några fakta, hvars riktighet enhvar typograf nödgas bekräfta. Vi inträda i hvilken som hälst boktryckeriofficin i hufvudsta|den eller på landsorten och finna, att det öfvervägande antalet arbetare i dem utgöras af personer mellan 20—30 år. De, som kunna fägna sig åt en ålder mellan 36—45 år, befinnas vara mindre talrikt representerade och slutligen de, som uppnått en ålder af 46 år och därutöfver äro så att säga snart räknade. Egna vi vidare vår uppmärksamhet åt den först anförda åldersklassen. 20—35 år, så erfara vi, att hälsan hos de flesta då redan synes vara bruten. Detta inhämta vi af den inhemska iakttagelsen.

Fråga vi nu hvad den utländska statistiken kan hafva att påstå i saken, så lyder dess svar, att medellifslängden för en fjärdedel af sättare utgör 26 år 11 män. ocli för tryckare 28 år 11 mån. Hälften sättare dö vid en ålder af 39 år 2 män. och tryckare vid 42 år 7 mån. Sista fjärdedelen sättare ha till medelålder 55 år 9 m. och tryckare 65 år. Häraf framgår, att endast hälften af typograferne uppnå en ålder af 39 år och att blott en fjärdedel lefva längre än 55 år. Till sådant resultat har ilen tyske statistikern under en iakttagelse af 33 är kommit, den vi följt i det ofvananförda.

För jämförelsens skull ma vi än ytterligare anföra hvad „Bok-tryckerikonstfürvandtenies och Stilgjutarues i Sverge sjuk-, begrafnings-ocli enkehjålpskassa'1 under en tioårig värksamliet har att framvisa. Under anförda tidsperiod har antalet aflidne delägare i denna kassa varit följande, fördeladt på 9ärskilda lefnadsår.

Aflidne» ålder. Procenttal.

Mellan 20—30 år..........................................32,2

„ 31—35 ...........................................13,«

36-40 ...........................................12,4

„ 41-45 ...........................................12,4

Mellan 46—50 ...................... 6,2

i, 61—f>5 „..................... 6,3

56—60 .......................

Källa: Project Runeberg ·