Undervisning för infanteristen

Kap. VIII. Hälsovård.

Tånaglarna skola skäras eller klippas nngefär två gånger i månaden. De skäras eller afklippas rakt, ej i spets, och hörnen aftrubbas så mycket, att de ej sticka. Förefinnes anlag för nageltrång, är det lämpligt att medelst en knif skrapa naglarna längs deras midtlinje.

Strumporna skola alltid pådragas så, att de öfverallt ligga slätt på fötterna. Användas fotlappar, måste dessa äfven läggas så, att ojämnheter undvikas. Det minsta veck å strumpor eller fotlappar kan åstadkomma svåra skafsår.

Uppstå å fötterna ömhet, rodnad, hudlöshet eller blåsor, skall detta ofördröj ligen anmälas till halftroppchefen, liksom ock höggradig fotsvett, liktornar, frostknölar, inväxta naglar o.d.

106 Före och under marsch är det af särskild vikt att undvika spritdrycker äfvensom födoämnen, som framkalla törst eller äro skadliga för matsmältningen, såsom omogen frukt o. d. Lämpliga marschdrycker äro — förutom rent vatten i måttlig mängd — kallt kaffe eller te (utan socker och grädde), hvilka släcka törsten samt vid trötthet verka upplifvande.

Vid marscher vintertiden bör soldaten vara försedd med något lämpligt, ej vattenhaltigt fettämne, som i händelse af stark kyla strykes på sådana kroppsdelar, som kunna utsättas för frostskada, såsom ansiktet och öronen.

Vid raster iakttages att icke lägga sig på kall eller fuktig mark, då man själf är upphettad. Är soldaten varm eller svettig, bör han icke dricka kallt vatten eller annan kall dryck annat än långsamt och helt litet i sänder. Förmärkes under marsch begynnande ömhet i fötterna eller annan fotskada, skall soldaten vid första rast utan tvekan anmäla det för halftroppchefen. Under längre raster kan det vara tjänligt att aftaga skor och strumpor för torkning och tillsyn. Däremot böra fötterna icke tvättas förrän efter dagsmarschens slut.

107 Vid ankomsten till förlägg ning sort skall soldaten, om han efter marschen är upphettad, undvika häftig afkylning samt spara med vattendrickning, tills han känner sig svalare. Hafva

74