Sida 276
2 7 G
VIKTOR RYDBERG
Filosofiska uttalanden.
Rydbergs filosofiska studier kunde icke så direkt som lians teologiska komma till uttryck i tidningen vid behandlingen af dagens ämnen.
Dock finner man i en artikelserie från denna tid här och hvar en del uttalanden byggda på hans filosofiska studium.
Man torde erinra sig, hurudan ställningen var i den dåvarande filosofiska världen.
Hegelianismen var stadd i upplösning. Knappt hade den store mästaren år 1831 slutit sina ögon, förr än den stolta byggnad, hans filosofiska snille rest upp, vardt föremål för angrepp från skilda håll. Än här, än där ville man bryta ut en mursten. Hans egen skola splittrade sig i en höger, som sökte inreda de Hegelska formerna till bekväma bostäder för den härskande kyrkoläran och denna skola hade adepter äfven bland de högkyrklige herrarne vid det sydsvenska universitetet —, och en vänster, »unghegelianerne», som med Strauss och Feuerbach gjorde snart sagdt »tabula rasa». För en del Hegelianer var systemet blott en angenäm tankegymnastik, i hvars termer de kunde inlägga hvad innebörd de behagade.
Rydberg hade i sin ungdom flitigt studerat Hegel och hans skola, men hans intryck däral var icke fördelaktigt. Till en norsk vän — hegeli-anen Geo. Vilh. Lijng, på hvars filosofiska arbeten han satte värde — skref han 1882, att han trodde, det Lyng skulle" kunna gifva Hegelianismen nytt lif eller rättare en corpus, som den egentligen aldrig
Källa: Project Runeberg ·
