Sida 279
FILOSOFISKA UTTALANDEN
27 5
Bland dem, hvilka funno den Hegelska sanning-stöden alltför opersonlig, var ju ock den tänkare, som vid denna tid -innehade lärostolen i praktisk filosofi vid Upsala universitet. Man har i allmänhet framställt Rydbergs filosofi såsom starkt påverkad af Boströms idealism, och utan tvifvel har i hvarje fall i ett senare skede Rydberg tagit starka intryck af denne tänkare, med hvilken han både som filosofisk idealist och som teologisk rationalist hade många beröringspunkter. Men vid denna tid stod Rydberg snarast kritisk till Boströms system i den mån han kände det; tv det hade ju företrädesvis muntligen meddelats hans lärjungar.* I slutet af 1859 nämner Rydberg i ett enskildt bref bland de arbeten han förbereder: en kritik af Boströmska filosofien. Och ehuru han år 1862 i Bibelns lära om Kristus omnämner denna filosofi med sympati, stod ban dock så oberoende af den, att han soin vi längre fram skola finna — ännu 1864 ansåg sig böra offentligen varna mot den ensidighet, som kunde blifva en följd af att systemet ensamt besatte alla lärostolar vid universiteten. Men härom senare.
Hans filosofiske lärofader vid denna tid var en af de tyskar, som tagit till orda för den filosofiska teismen och för den individuella fortvaron efter döden, nämligen Immanuel Hermann v. Fi ch te (född 1797, † 1879), hvilken jämte filosofen och
* N. Linders antagande, att det var genom lektor N. V. Ljungberg, Boströms hängifne lärjunge, som Rydberg gjorde närmare bekantskap med B:s lära, har en viss sannolikhet för sig. Det torde då ha skett omkring 1861. Likväl torde Kristian Claësons Skrifter, som utkommo 1860, hafva spelat en ej oviktig roll härvidlag.
Källa: Project Runeberg ·
