Sida 281
FILOSOFISKA UTTALANDEN
27 5
af sitt tidehvarfs vetande», som i afseende å uppfattningen af extasen stod på en liknande ståndpunkt som neoplatonikerne.
Rydberg torde vid denna tid själf ej stått utan inflytande från ny pl a ton ism en.
Ett direkt uttalande i Siste Athenaren om att fruktan för vidskepelse medfört fördom mot aili som låge utanför den dagliga erfarenhetens gräns och att vi skulle kalla den klaraste filosofi mystik, om hon med allvar ledde oss in i det öfversinnligas värld och stängde porten efter sig, slutar med några sympatiska ord om neoplatonismen, försjunkande i en själens mystiska omedvetenhet. Och i en not till Bibelns lära om Kristus yttrar Rydberg visserligen, att »priset för djupsinnighet icke kan vinnas lättare än genom att röra sig i det mystiska», men skiljer dock på »äkta mystik, det vill säga djupa, men oklart förnumna och oklart uttryckta sanningar, och oäkta mystik, det vill säga rent oförnuft».
I en utförlig, dels psykologisk dels historisk samhällelig anmälan, som han i november 1857 ägnar åt ett arbete af den sedermera bekante publicisten F. T. Borg, »Kvinnans historia, ett bidrag till kulturhistorien», hvilken anmälan visserligen har sitt hufvudsakliga intresse med hänsyn till de synpunkter Rydberg här gör gällande i afseende å kvinnans sociala ställning, finna vi äfven några anmärkningsvärda allmänna uttalanden om hennes natur ur filosofisk synpunkt, därvid Rydberg, i anslutning till Fichtes »Antropologie, die Lehre von der menschlichen Seele», lämnar en utförlig framställning af de olika könens utvecklingsegenskaper, grundlikheter och grundskiljaktigheter.
Källa: Project Runeberg ·
