Sida 282
2 7 G
VIKTOR RYDBERG
Etl filosofiskt ämne, som då liksom nu stod på dagordningen och som påkallade uttalanden från Rydberg, var spiritismen eller spiritualismen, hvilken särskildt gaf sig luft i vurmen för s. k. psykografer.
Bland annat hade man olTentliggiort en dikt, som Béranger från andra sidan grafven skulle diktat på en psykograf. Med anledning häraf skref Rydberg i' mars 1858 ett par artiklar, i hvilka han redogjorde för spiritualismen, borddansen och psyko-grafien samt kommer in på dessa fenomen. Han -framhöll, att tron på tillvaron af en andevärld icke är slocknad och, som man bör hoppas, aldrig skall slockna. »Huru än vetenskapsmännen tvifla, så ligger dock inom denna öfversinnliga värld vetenskapens yttersta mål; dit går dess väg, om ock i inånga slingringar, genom många djupa dalar».
Gentemot de lärde, som förneka allt hvad de icke kunna »taga på», anför han — i en förstlings-öfversättning — de berömda orden ur Goethes Faust:
»Därpå jag känner Er, 1 lärde herrar: Hvad / ej trefvat på — finns blott för narrar; hvad I ej räknat — är för er ej sant; hvad / ej myntat — syns er blott en slant; hvad I ej fattat — är för er en dikt; hvad I ej vägt — för er har ingen vikt.»
Spiritismen vore den nyaste länken uti den genom hela mänsklighetens historia gående kedjan af ansträngningar, genom hvilka människan söker tillägna sig den öfversinnliga värld, efter hvilken hennes natur är danad att längta. Ju mer vetenskapen sprider sitt ljus, dess mer inkräktas det underbaras område. Men helt och
Källa: Project Runeberg ·
