Sida 305
SOCIALA UPPSATSKR
203
hon kan blifva! Hon skall öfverlämnad åt sig själf dock aldrig öfvergifva naturen.
Funnes också blott en enda sådan som Fichte kallar en manartad kvinna, hvars verksamhet kunde blifva väl-signelsebringande på de områden som annars odlas af männerne, så vore det en förlust för det hela och cll oförlåtligt våld på en människosjäl, om en lag funnes som utestängde henne från sin bestämmelse. —
De laglöshetens tider äro längesedan förbi, då kvinnans personliga säkerhet och vården om hennes egendom kräfde en starkare arm än hennes till beskyddare. Därmed är icke blott frågan om kvinnans befogenhet till myndighet teoretiskt afgjord, utan äfven den om hennes fullkomliga likställighet med mannen i privat rättsligt hänseende. De borgerliga yrkena t. ex. äro hennes fält såväl som mannens. * För barnundervisningen är hon af naturen kallad till ett särskildt område, där hon ännu varit allt för litet begagnad. Den sociala verksamheten i vidsträcktare mening kräfver hennes bistånd — det har varit och är det sociala lifvets svåraste lyte att kvinnans krafter icke i högre mån blifvit tagna i anspråk för detsamma. Fattigvård, barmhärtighetsstiftelser, förbättringsanstalter skola till dess detta skett aldrig kunna uppfylla sin bestämmelse och minst af allt antaga det sant kristliga väsende, förutan hvilket de ej förmå med verkligt helande kraft ^genomtränga de sjuka lemmarne i samhällskroppen.»
Kvinnan är således af naturen bestämd till en mångsidig verksamhet i familjen, undervisningen,
* Man erinre sig, att vid denna lid kvinnor ej ens användes å kontor, t en notis 1863 omnämner Handelstidningen såsom ett »nytt verksamhetsfält för kvinnor» att — ett par damer fått plats som kontorister!
Källa: Project Runeberg ·
