Sida 326
32 6
VIKTOR RYDRERG
i alla sina riktningar. Hellre än att i valet af denna stil, som jag äfven i Sverige funnit använd på fängelser, se byggmästarens oförmåga eller missuppfattning af sin uppgift, vill jag betrakta det såsom utgånget ur tidens kristliga uppfattning af samhällets" förhållande till sina förlorade barn; och jag påminner mig.ovillkorligt vid åsynen af en sådan byggnad; hvars ändamål är så vackert, om än det aldrig blir förverkligadt, de orden: 'Glädjens med mig, ty denne min son var död och har fått lif igen, han var borttappad och är återfunnen'.»
O ra kyrkostilen i Trefaldighetskyrkan .och katolska kapellet, sora han i arkitektoniskt hänseende finner vara de förnämsta, yttrar Rydberg:
»Här, såsom öfverallt i våra dagar, finner man, att den antikiserande kyrkostil, som i slutet af det förra och början af det innevarande århundradet tyckes hafva uppnått sin höjdpunkt af nykterhet, prosa och känslotomhet, fått-gifva vika för en ny riktning, som vill förmäla den götiska stilens höga allvar och djupa innerlighet med den klarhet och åskådlighet, som nutidens ande fordrar. Vi äro utöfver både skolastiken och encyklopedien. Vi sträfva att försona tro och vetande, dock icke genom en vapen-hvila, som binder bägges fria verksamhet. Det är detta sträfvande, som gifver sig tillkänna äfven i den riktning, hvilken tidens kyrkliga arkitektur tagit.»
Rydberg bevistar en gudstjänst i det katolska kapellet och knyter därtill några reflexioner öfver den katolska propagandan i Norge, särskildt uppehållande sig vid den då så mycket omtalade polske politiske flyktingen Dzwonkowskis papistiska 0111-
Källa: Project Runeberg ·
