Sida 336
32 6
VIKTOR RYDRERG
under hela hans lifstid — ingenting annat än det hjulet eller den skrufven! Fabriksarbetaren är blott en kugge i en stor maskin. Huru måste icke den förra mångsidiga verksamheten befordra, den senare ensidiga motverka intelligensen, själs- och kroppsstyrkans utveckling! Men likväl har den förra sin rot i en lägre kulturgrad och måste vika för den senare, för den stora allmänna arbetsfördelningen, som en gång skall sträcka sig öfver hela jorden. Det hela vinner härpå, och för hvad den enskilde förlorar, måste han finna ersättning å annat håll. Den mångsidiga utvecklingen af sina anlag, hvilken han förut fann i det själfständiga tillfredsställandet af mångartade materiella behof, måste han hädanefter finna, i tillfredsställandet af andens trängtan till ljus, vetande och verksamhet för idéer. Fabriksväsendets välgärningar kunna statistiskt uppvisas, det onda som det medför tränger djupare än att siffrans ljus kan belysa det, del måste erhålla en-tung motvikt, och framtiden, hur materialistisk den må gestalta sig, måste, om ock af ren egoism, göra kolossala ansträngningar för folkuppfostran och folkundervisning. Så skall äfven den stora arbetsfördelningens onda verkningar framkalla nva välsignelser för människosläktet, liksom öfverhufvud allt ondt, som en förnuftig naturmässig inrättning medför bredvid det goda den alstrar, blir en ny sporre till det mänskliga framåtskridandet.»
Bland bondehem hvari den lilla vandringsskaran tog inträde var ock storbonden Gudbrand Kristoffersons. Af dennes person ger Rydberg en liflig skildring. Det var en styf och duktig man, med en ganska kraftig norsk själfkänsla, hvars politiska resonnemang dock smakade af en viss
Källa: Project Runeberg ·
