Sida 338
32 6
VIKTOR RYDRERG
källan till karakterens förädling till hugstorhet och mandom, hålles för dem förseglad. Det fanns en tid, då bonden hvarken kunde läsa eller skrifva; men några sagor om fädernes bedrifter, några gåtor och tänkespråk visste han dock att under de långa vinterkvällarne meddela sina barn. Dessa sagor voro stundom vidunderliga; men de lifvade och eldade genom stora exempel, pch de förhärligade fosterlandet; dessa gåtor voro en gymnastik både för tanken och åskådningen, och de korta tänkespråken trängde djupt som kraftiga svärdshugg och innehöllo mera lefnadsvishet än långa böcker. Nu får han lära att läsa, och denna kunskap användes till att i honom inplugga Svebilii långkatkes. Sällan hinner han mer än att nöd-torftligen kunna rabbla henne utantill. Denna under-visning är af ensidigt dogmatisk natur och af negativt religiös, ty frukten, den enda frukten häraf blir vanligen likgiltighet, ..stundom förakt för religionen. Men hvar får han nu de exempel, som kunna ingifva honom vördnad för sitt svenska namn, hvar en tankeöfning, om ock af enklaste slaget, hvar de höga sedereglor, som utmärka det gamla hedniska Havamal? Så bristfällig den traditionella och muntliga undervisningen var, som fordom kom folket till godo, nog var den dock både natur-enligare och mångsidigare och fruktrikare än den nuvarande, som i min tanke är sämre än ingen.»
I gästgifvargården Wig påträffades minnen från Skottefejden, hvilket ger Rydberg anledning till en historisk utvikning från reseskildringen. 1 Lau-gård mötte vandrarne några präktige unge norske studenter, typer för nordmannaynglingar, som de redan äfven förut träffat, och dessa förmedlade bekantskapen med Laugårdsnejdens notablaste per-
Källa: Project Runeberg ·
