Sida 345
ATERI.ICK 339
Källor af poesi? Viktor Rydberg var ingen ökensjäl, och illa skulle man känna hans lynne, om man ej antoge, all just under dessa vandringar i naturen hans fantasi arbetat med dikter i vers eller prosa — kända eller ofödda. Särskildt torde under dessa ströftåg i Norges bygder »Den siste Athenarens» olika skepnader och händelser tagit allt fastare form i hans sinne för alt kort efter hemkomsten fästas på papperet.*
Återblick öfver Rydbergs ungdomsjournalistik.
Rydbergs publicistiska verksamhet under denna hans första tidningsmannaperiod företer en utomordentlig rikedom på intressen för skilda ämnen och tillika en benägenhet att ål dessa olika ämnen ägna ett djupgående studium, ja icke sällan verklig lärdom.
Detta skadar stundom uppsatsernas karakter af tidningsartiklar, hvilket i synnerhet gäller åtskilliga anmälningar under de första åren. Att referera ett sådant arbete som två delar af Ignells »Mänskliga utvecklingens historia» i elfva tidningsuppsatser, hvilka pågå under ett par tre månader, är en publicistisk oformlighet — var det kanske likväl mindre vid denna tid än det skulle vara i vår. Men för Rydberg var det ett behof att tränga djupt in i ämnet och delgifva sina läsare resultaten.
Dock visar han sig efter några år mäktig af
* Meningen var, att En vandring i Gudbrandsdalen och Romsdalen» skulle utkomma i bokform. Åtminstone säger Rydberg i ett bref från december 1858, att en dylik resebeskrifning snart torde lämna pressen.
Källa: Project Runeberg ·
