Sida 498
492 VIKTOR RYDRF.RG
Spanien, om hur han afton efter afton uppvaktade en skönhet i Sevilla nedanför hennes balkong, intill dess han en kväll, just då han skulle svinga sig upp på repstegen, öfverfölls af en mörk skepnad, med hvilken han skiftade några dolkstygn. »Se här, mina herrar, på min högra arm, här har jag ännu ärr efter hans dolkstöt.»
En af de närvarande — det var visst författaren till Sjöjungfruns sagor, Vilhelm Bäckman — anmärkte spetsigt, att Nyberg måtte varit ute för något liknande äfventyr jämväl i Granada, ty han hade förut visat ett ärr på vänstra armen, erhållet af samma anledning, fast det mera liknade ett märke efter koppning. *
En icke ovanlig fint hos Nyberg var, att när han läst något äfventyrligt, berätta händelsen som hade den timat honom själf.
Så uppvaktade han en gång Rydberg med en hårresande skildring af en krokodiljakt, hvari han deltagit; någon tid senare fann Rydberg samma skildring i ett nummer af Petermanns »Geogra-phische -Mittheilungen», däri en tysk missionär meddelat drag ur lifvet i Syd-Afrika, och hvilket nummer Nyberg lånat å Handelstidningens byrå.
* Skildringarna beledsagades stundom af dramatisk aktion. Så berättades i Punch 1895 om »en halshuggning hos Viktor Rydberg». Det var Nyberg som i en skymningsstund skulle berätta om en exekution vid hvilken han varit åsyna vittne. Axelson tjänstgjorde som delinkvent, Nyberg som skarprättare och en i hast tillgripen lineal som bila. Men Nyberg var så verklighetstrogen i den kraft, hvarmed han applicerade bilan å nacken, att offret började blöda och ropa: »Jag dör!» Ljus tändes. Det visade sig att där var hack i linealen, så att det blifvit stora skåror. Axelson blef ond på Nyberg, likaså alla de andra, men med sitt vanliga lugn svarade han: »År det mitt fel att Rydberg har,så förbannadt dåliga linealer?»
y
Källa: Project Runeberg ·
