Tillbaka Read Runeberg

Amerikas Förenta Stater

Originalsida 117
Originalsida 117
Originalsida 116
Originalsida 117
116–117

Sida 117

6. Tiden efter inbördeskriget.

af det nuvarande Maine. Men också traditionen om deras resor gick förlorad så att då Verrazano, Grornez ock andra af de spanska upptäckarne i början af femtonhundratalet seglade längs kusten af denna del af den nya kontinenten de trodde sig kafva funnit ett förut fullkomligt okändt land. Så litet inbjudande föreföll dem emellertid denna del af jordklotet att inga försök till kolonisering däraf gjordes förrän fransmännen år 1526 uppförde ett litet fäste därstädes ock togo trakten i besitning för sitt lands räkning. Icke kaller de brydde sig dock om annat än om byteshandeln med indianerna, en handel, som bedrefs på samma sätt som i Canada, där fransmännen också fattat fast fot. Engelsmännen kade emellertid också sina blickar fästade på denna del af den amerikanska kontinenten ock då konung Henrik IV af Frankrike år 1603 utfärdade ett förläningsbref på så godt som kela den nuvarande staten Maine åt en af sina gunstlingar ock James I af England kort därpå följde exemplet till förmån för några af sina vänner, uppstodo stridigketei', kvilka under stor förbitring räkte fullt etthundra år, men slutade därmed att landet slutligen tillerkändes England, kvarefter Maine för en längre tid körde samman med ock lydde under Massachusetts. Maines innevånare kade rikliga tillfällen att öfva sig i krigets värf under de många ock långvariga krigen med fransmännen ock indianerna, kvarunder kolonin led oerkördt ock var utsatt för ständiga härjnings- ock plundringståg. Men därför voro också de härdade männen från „furustaten“ ögonblickligt redo att gripa till vapen mot England då omsider signalen till den slutliga stora kampen ljöd ock taprare än dessa söner af den nordligaste af de amerikanska kolonierna kämpade nog inga af de sega frihetshjältarna under den långvariga striden. Eörst år 1819 skedde den slutkga lösgörelsen från Massachusetts, kvarefter Maine såsom själfständig stat inträdde i Unionen.

Maine, som i väster ock sydväst gränsar till New Hampshire, i öster till Atlanten, i söder likaså ock i norr till de canadiska provinserna New Brunswick ock Quebeck, upptar en areal af 33,040 kvadratmil eller ungefär så mycket som alla de öfriga s. k. ny-engelska staterna tillsammantagna. Af denna betydande areal är dock knappast mera än en tiondedel odlad, ty dels är den bärgiga staten icke särdeles fruktbar, dels är klimatet icke synnerligt gynsamt för jordbruk. Befolkningssifran står också i förhållande till dessa oförmånliga naturdrag ock uppgår icke till mera än något öfver sexliundrafemtiotusen. Den största naturliga rikedomskälla Maine eger utgöres af dess talrika stenbrott,

Källa: Project Runeberg ·