Sida 137
6. Tiden efter inbördeskriget.
kyrkliga, reformerta och sekterister af många slag, bland hvilka naturligtvis en stor del af Penns egna trosförvandter, kväkame. Alla voro lika välkomna, ingen stöttes tillbaka för sin religions skull ocb därför befolkades ocb odlades Pennsylvania med en för dåtida förhållanden förvånansvärd snabbhet. Under de första fyratio åren af kolonins tillvara inflyttade icke mindre än femtiotusen tyska ocb schweiziska nybyggare så att det för en tid närapå såg ut som om Pennsylvania komme att bli en helt och hållet teutonisk provins. Men styrelsen bibehöll William Penn ända till sin år 1718 inträffade död, hvarefter den öfvergick till hans söner, hvilka i samma visa och rättvisa anda regerade kolonin, hvars utvekling först år 1753 hotades af en alvarlig fara, i det fransmännen, som oupphörligt sökte utvidga sina besittningar i Canada söderut, upprättade en rad af befästningar längs Allegheny- och Ohio-floderna. Uppeggande indianerna i dessa trakter att göra gemensam sak med sig, förde fransmännen långvariga och blodiga krig mot kolonisterna i Pennsylvania, men lyckades icke hindra att dessa småningom sträckte sina odlingar alt längre västerut.
Det öfvervägande inflytandet af de krig och örlig afskyende kväkarne gjorde att Pennsylvania såsom stat en tid tvekade att ansluta sig till frihetsrörelsen, men kunde icke hindra att en betydlig styrka af kolonins härdiga och i krigsvärf väl förfarna gränsbor omedelbart efter krigets utbrott marscherade till Boston och där slöto sig till Washingtons armé och sedermera i dess led genomkämpade hela det långvariga kriget.
När sedan anti slaf-rörelsen begynte taga fart stälde sig Pennsylvania genast bestämdt på deras sida, hvilka yrkade af-skaffandet af alt slafhållande i Förenta Staterna, och under hela kriget sände staten såväl trupper som förnödenheter till unions-armén i långt större mängd än dess faststälda andel. Och därtill kom att Pennsylvania gång efter annan gjordes till skådeplats för sammandrabbningar mellan nord- och sydstatsarméerna, hvilka på denna stats mark, invid den lilla staden Gettysburg utkämpade en af de alra blodigaste siaktningarna under det så oerhördt blodiga kriget. I tre dagar — den l:sta, 2:dra och 3:dje Juli 1866 räckte slaget, livardera armén kämpade med samma lysande tapperhet och samma dödsförakt, men slutligen stannade segern på nordarméns sida, då general Lee såg sig tvungen att draga sig tillbaka med sin illa åtgångna här, hvars bästa regi-menten — Picketts Yirginia-division — fallit eller tillfångatagits så godt som till sista man. Inalles omkring femtusen man döda,
Källa: Project Runeberg ·