Amerikas Förenta Stater

impulséii till förnyad, blomstring i handel och affärer, skepps-byggeriet uppmuntrades genom den hastigt växande importen och emigrationen från Europa tilltog för livarje månad, lockad af berättelserna om de vidsträckta och rika trakterna i västern, livilka blifvit öpnade för civilisationen. Eedan inom ett par år efter fredens afslutande var affärstillståndet mera blomstrande än någonsin förut så att, då James Monroe, som den4:de Mars 1817 intagit presidentstolen, begaf sig på en långvarig resa genom det inre landet, han kunde konstatera ett dittills exempellöst framåtskridande på alla områden. Den under kriget afskurna importen af europeiska fabrikater hade gifvit uppliof åt inhemsk industri, livilken hastigt uppblomstrat och fortsatte att blomstra äfven efter fredsslutet. Det blef en hederssak bland fosterlandsvänner att uppmuntra den inhemska fabrikationen genom att så mycket som möjligt afsäga sig begagnandet af alla utländska varor. Samtidigt gjordes alt för att befrämja undervisningen. Ett universitet öpnades i Georgia, Washington college i Pennsylvania, ett annat universitet i Ohio, ett tredje i Syd Carolina, ett fjärde i Virginia och därtill Madison, New York och Colby-uni-versiteten i nordstaterna samt Hamilton college i New York. År 1821 inrättades i Troy, en liten ort i staten New York, den första högre undervisningsanstalten för kvinnor, hvars stora framgång gaf Mrs Emma Willard, dess ledarinna, en plats bland de främsta kvinnor Förenta Staternas historia känner. Till denna tid kör också uppkomsten af den första antislafveriföreningen, stiftad af Benjamin Lundy år 1815, likasom inrättandet följande år af den första sparbanken, som öpnades i Pkiladelpkia. År 1818 bestämdes genom lag att Förenta Staternas flagga skulle bestå af röda och hvita ränder, tretton till antalet, motsvarande antalet af de första staterna, samt af stjärnor i blått fält, en för kvarje stat, en lag, livilken såsom bekant ännu gäller. Året därefter köptes Florida af Spanien för fem miljoner dollars, medan som bäst ett förbitradt krig mot Seminol-indianerna pågick.

Fyra nya stater inträdde i unionen under Monroes presidentskap, Mississippi den 10:de December 1817, Illinois den 3:dje December 1818, Alabama den 14:de December 1819 och Maine den 15:de Mars 1820. Dessutom hade Missouri anhållit om rätt att bilda en stat, men i anledning af den förbitrade diskussion, som utspann sig om en medlems af kongressen förslag att i den tillernade statens konstitution skulle inryckas ett förbud mot slafhållande, förföll frågan tillsvidare. Då följande år Maine beviljades inträde i unionen, inflikades i lagen därom en paragraf,