Amerikas Förenta Stater

största delen beror på utsträckandet af jern vägsförbindelserna till det så oerkördt vidsträckta områdets alla delar.

Andrew Jackson, den populäre segraren i slaget vid New Orleans, blef republikens sjunde president ocli hans första steg var att införa det fördärfliga systemet att afsätta så godt som kvarenda politisk motståndare, som innehade något embete, samt att till deras efterträdare utnämna endast politiska meningsfränder, ofta oberoende af några andra förtjänster än den politiska färgskiftningen. Senare har visst detta system, livars valspråk är „bytet tillhör segraren“ blifvit ytterligare förfullkomnadt, men Jackson tillhör den tvifvelaktiga äran af att först hafva tillämpat detsamma i stort. Under alla hans ses företrädare blefvo sam-manlagdt icke mera än sjuttiofyra embetsmän afsatta och af dem en stor del på giltiga skäl, medan under de första veckorna af Jacksons tjänstetid icke mindra än etthundrasextiosju af hans politiska motståndare blefvo beröfvade sina embeten och senare flera hundrade dylika fall kornino till.

Jackson, som vid fyraårsperiodens utgång blef omvald, gjorde slut på Förenta Staternas officiella bank, hvilken missbrukat sin ställning och ingalunda lyckats gifva den stadga åt landets pen-ningeförhållanden, som därmed afsetts. Åtgärden mötte emellertid bittert motstånd från många håll och bidrog till att vidga klyftan mellan Jacksons parti, hvilket antagit benämningen „det demokratiska“ och dess motståndare, hvilka kallade sig „wliigs“ likasom patrioterna före och under revolutionskriget.

Det s. k. Black Hawk indiankriget år 1832 och seminolernas i Florida af höfdingen Osceola ledda sista försök till uppror mot Förenta Staternas regering fördes båda till ett lyckligt slut under Andrew Jackson, det senare dock först efter många års blodiga strider, under hvilka rödskinnen försvarat sig med utomordentlig tapperhet mot sina öfvermäktiga fiender. Arkansas, den tjugu-femte staten, emottogs i unionen den 15:de Juni 1836. Likasom Missouri hade Arkansas utgjort en del af det franska kolonialområdet Louisiana och hade till först blifvit undersökt och be-bygdt af fransmän.

Året 1835 förtjänar särskildt omnämnande såsom det första då republiken var fullständigt skuldfri. Tyvärr ledde dock detta till en högst ovis åtgärd, i det man under de följande åren fördelade det uppkomna stora öfverskottet i skattkammaren mellan staterna och sålunda gaf upphof till en ursinnig spekulation, hvilken själffallet några år senare medförde en reaktion, ruinerande till sina följder för hela landet.