Abies, bot., det vetenskapliga namnet på granslägtet af barrträdens familj (nat. fam. Coniferæ L., underafdelningen Abietineæ Rich.). Granslägtet skiljes från öfriga barrträd, derigenom att barren sitta ensamma (ej två eller flere tillsammans), i strödd ordning eller riktade åt två sidor å grenskotten. Samlingarna af honblommor äro upprätta under blomningen, men den utväxande och mogna fruktsamlingen, kotten, blir hos de flesta arterna hängande. Den i Skandinavien allmänna granen, A. excelsa DC. (Pinus Abies Lin.), har barren fyrkantiga, kottarne cylindriska, hängande, klädda med rombiska, i kanten tunna, något tillbakaböjda och urnupna fjäll. Silfvergranen, A. pectinata DC. (Pinus Picea Lin.), har barren platta, nästan kamlikt ordnade åt två sidor, ofvan glänsande gröna, under hvitaktiga; kottarne upprätta, äggrundt aflånga med mycket trubbiga och tilltryckta fjäll. Silfvergranen bildar skogar i mellersta och södra Europas lägre fjälltrakter, der hon kan uppnå en höjd af 200 fot och en omkrets af 12 till 18 fot. Hon finnes äfven i södra Sibirien. Af silfvergranen erhålles den balsam, som i droghandeln kallas Strassburg-terpentin, emedan den förnämligast insamlas i Elsass och utsändes i handeln ifrån Strassburg. (Se Terpentin). Af en närslägtad art, A. balsamea Mill. i norra Amerika, fås Kanadabalsam (se d. o.). -- Granarnas ved är för sin lätthet och stora vibrationsförmåga högt värderad som virke för vissa ändamål, t. ex. ljudbottnar i flere slags stränginstrument (pianon, violiner), men skattas såsom byggnadsvirke lägre än de egentliga Pinus-arternas eller tallarnes. -- En stor mängd arter af granslägtet odlas såsom prydnad i parker och trägårdar.
Nordisk familjebok · första upplagan
Abies
Ämne: Träd och skogshushållning · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 43–44 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗