Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Adhesion

Ämne: Vätskor, kärl och rör · Fysik, mekanik och instrument

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 138 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Adhesion (jfr adherera), fys., kallas den attraktionskraft, som visar sig mellan tvänne kroppar, hvilka äro i omedelbar beröring med hvarandra. Adhesionen är en af de s. k. molekylärkrafterna. Om tvänne plana glaseller metall-skifvor tryckas emot hvarandra, fordras, sedan trycket upphört, en betydande kraft för att skilja dem åt, emedan de sammanhållas genom adhesionen. Äfven vätskor adherera vid fasta kroppar, hvilket ses deraf, att, om en fast kropp neddoppas i en vätska och sedan derur upplyftes, fasthängande droppar af vätskan ofta medfölja. När i ett glaskärl en gas utvecklar sig ur en deri befintlig vätska, ser man icke sällan, hurusom gasblåsorna längst hålla sig qvar vid kärlets väggar, hvilket bevisar, att äfven gaserna adherera vid fasta kroppar. Vätskors egenskap att fukta vissa fasta kroppar beror derpå, att adhesionen mellan vätskan och den fasta kroppen är större än kohesionen mellan vätskans egna partiklar. Vatten utbreder sig öfver en ren glasskifva eller fuktar densamma, under det qvicksilfver, som derpå uthälles, samlar sig i droppar, emedan adhesionskraften mellan qvicksilfret och glaset är mindre än kohesionskraften mellan qvicksilfvermolekylerna. Adhesionen spelar en vigtig rol vid de s. k. kapillaritets-fenomenen. Se d.o. R. R.