Adventister

Adventister (af Lat. adventus, ankomst) l. milleriter (efter upphofsmannens namn) kallas de förnämligast i Nord-Amerika och England utbredda medlemmarna af en religiös sekt, som stiftades i Massachusetts 1831 (1845) af baptistpredikanten William Miller och tror Kristi återkomst i synlig måtto, samt dermed det tusenåriga rikets begynnelse, vara nära förestående (jfr Chiliasm). Miller, som föddes i Pittsfield (Massachusetts) 1782 och dog 1849, fick en pietistisk uppfostran, blef duktig landtbrukare, var kapten i kriget 1812–14 samt sedermera fredsdomare och sheriff. Han hemföll en tid åt rationalistiskt fritänkeri, men omfattade derefter med ifver baptismen och läste oaflåtligt bibeln, hvars profetior han tydde efter sitt hufvud. 1831 började han uppträda, förutsade, att verlden skulle förgås mellan d. 1 Mars 1843 och d. 1 Mars 1844, justerade sedan uträkningen till Okt. 1844, åstadkom dessa år en mäktig rörelse i sinnena och lät ej profetians felslagning afkyla sin ifver. 1845 konstituerade han formligen sekten under namnet adventister. Den splittrades dock från denna tid i flere undersekter, som i enstaka punkter afvika från hvarandra. Den märkligaste torde vara Sjundedagsadventisterna (se d. o.). — Sektens organisation är lös, och dess kyrkor innehafva helt obetydlig egendom, men adventisterna verka nitiskt genom tidskrifter för utbredande af sin lära. Äfven i de skandinaviska landen hafva de värfvat anhängare.