Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Als

Ämne: Holstein, Slesvig och Danmark under medeltiden · Danmark och nordisk historia

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 548–549 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Als, ö nära Slesvigs östra kust, från hvilken hon skiljes genom det smala Als-sundet. 5,7 qv.-mil. Omkring 25,000 till största delen dansktalande innev. Ön är fruktbar och väl odlad. De vigtigaste orterna äro Sönderborg, med stadsprivilegier, och Nordborg. — Als hade under medeltiden för det mesta samma öden som det öfriga Sönderjylland, enär det utgjorde en del af de från Abel härstammande hertigarnes län, synnerligast sedan en strid om Als och Aerö mellan hertig Valdemar och Erik Glipping blifvit afgjord till hertigens fördel. Vid delningen af hertigdömena Slesvig och Holstein 1544 emellan kung Kristian III och hans bröder kom Als att tillhöra konungens del. 1564 delade åter Fredrik II sin del med sin broder Hans d. y., som bland annat fick Als. Sedermera delades ön emellan hans ättlingars olika grenar, hvilkas hufvudmän likväl aldrig blefvo erkända såsom regerande furstar, utan endast såsom godsegare. Under tidernas lopp utdogo alla grenarne utom den augustenborgska och den beckska (sedan 1825 kallad den glücksburgska, den nuv. danska kongl. familjen). Den förstnämnda egde omkring hälften af Als, med det hertigliga residensslottet Augustenborg. Till följd af sina förrädiska stämplingar mot fäderneslandet och konungen blef hertig Kristian August 1848 landsförvisad och hans gods seqvestrerade. För de sistnämnda fick han dock sedermera af danska staten 7,000,000 kr. i ersättning, mot vilkor att han afsade sig alla anspråk på arf och furstemakt i den danska monarkien. — Under kriget 1848—50 utgjorde Als en mycket vigtig flankposition för danska armén. Detsamma var förhållandet under kriget 1864, till dess preussarne och österrikarne, under den preussiske generalen Herwarth von Bittenfeld, d. 29 Juni s. å. genom ett djerft angrepp bemäktigade sig ön. Deras armékår bestod af 2 fördelningar under generalerne von Manstein och Winzingerode och räknade omkring 20,000 man. Danskarne försvarade ön med 9,000 man under general Steinmann samt med några krigsfartyg i Als-sundet. På båtar och pontonkoppel verkställde först fördelningen Manstein öfvergången öfver det vid övergångsställena 1,800—2,500 fot breda Als-sundet och undandref den svaga danska besättningen närmast landningsstället samt framryckte sedermera, understödd af Winzingerodes fördelning, mot öns inre. Danskarne veko snart tillbaka mot den sydvestre udden, hvarest de, i skydd af förskansningar och utan att oroas af tyskarne, verkställde inskeppningen af de öfverblifne trupperna till transportflottan. Utom en stor mängd ammunition och krigsmateriel förlorade danskarne omkr. 4,000 man, af hvilka 2,600 fångar. Preussarne förlorade 373 man. — Vid fredsslutet d. 30 Okt. 1864 kom Als jämte det öfriga Slesvig först under Preussens och Österrikes, sedermera under Preussens välde. De många gånger företagna valen till tyska riksdagen hafva visat omkring 94 % danska röster emot 4 % tyska (dessa senare bestående af ämbetsmän och inflyttade tyskar). C.R. G. U.