Amentaceæ, hängeträd, bot., namn, gifvet af Linné åt en af hans "ordines naturales", eller naturliga växtfamiljer. Af senare forskare har denna blifvit delad i en mängd familjer, bland hvilka de vigtigaste äro Cupuliferæ (t. ex. ek, bok), Corylaceæ (hassel), Betulaceæ (björk, al) och Salicineæ (pil, asp, poppel). Alla dessa visa en stor öfverensstämmelse såväl i sitt allmänna utseende som i enskilda karakterer. De äro träd eller buskar, hafva nästan utan undantag enkla blad och blomma mycket tidigt, ofta på bar qvist; blommorna äro små, enkönade, med rudimentärt eller intet hylle, skyddade af läder- eller hinnaktiga fjäll, och åtminstone hanblommorna äro ordnade i långa, vanligen slaka ax (hängen); frukten är vanligen enfröig, nötlik. Till följd af dessa likheter hafva amentaceerna länge ansetts bilda en synnerligen naturlig grupp. Likväl hafva de senaste forskarne velat i denna likhet endast se analogi, ej affinitet, hvarför amentaceernas grupp skulle vara att betrakta som en sammanfattning af motsvarande utvecklingsstadier af vidt skilda typer. S. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Amentaceæ
Ämne: Botaniska grupper och fornminnen · Systematiska djur- och växtgrupper, partier och grupper
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 606–607 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗