Amt, civilt förvaltningsområde i Danmark och Norge, motsvarande "län" i Sverige. Efter enväldets införande i Danmark-Norge afskaffades 1662 de gamla länen, hvilka styrdes af kungliga länsmän, som i sin hand förenade både den militära och den civila styrelsen jämte skatte-uppbörden. Amtmannen i de nya amten bibehöllo blott den civila förvaltningen, för hvilken närmare bestämmelser gåfvos genom en instruktion af d. 7 Febr. 1685. Danmark är för närvarande indeladt i 18 amt. Denna indelning är i sina grunddrag densamma, som bestämdes genom omregleringen af år 1794. Nämnda amt äro i allmänhet små: i medeltal utgöra de 38,5 geogr. qv.-mil med 89,000 innev. (1870). Det största (Ringkjöbings amt) är 81,8, det minsta (Bornholm) 10,6 qv.-mil; det folkrikaste (Århus amt) har 125,323, det minst folkrika (Bornholm) 31,894 innev. (1870). Amtet styres af en amtmand, hvilken leder hela den civila förvaltningen och jämväl utöfvar en viss judiciel myndighet. Han utnämnes af konungen och lyder omedelbart under ministèren. Hans kontor kallas Amtshus. Amtmannen i det amt, inom hvilket biskop är bosatt, kallas Stifts-amtmand; i förening med biskopen utöfvar han den högsta andliga myndigheten i stiftet, men är icke öfverordnad öfriga amtmän inom detsamma. Skatteuppbörden åligger Amts-forvalteren. Dennes kontor kallas Amtstue. Amtstuedistrikten sammanföllo ursprungligen med amten, men sedan dessa senares områden efter hand undergått åtskilliga förändringar, har antalet blifvit olika, och amtstuedistrikten äro nu 28. Amtet ligger äfven till grund för den kommunala förvaltningen å landet enligt förordningarna af 1841 och 1867. - Amtsråd är namnet på landkommunernas gemensamma representation (till hvilken i Bornholms amt äfven städerna höra). De äro till antalet 21, i det att Köpenhamns, Odense och Århus amt, hvilka i senare tider bildats genom sammanslagning af 2 amt, hvardera hafva 2 amtsråd. Medlemmarna i amtsråden väljas dels af "sogne-rådens" valmän, dels af de högst beskattade; amtmannen är sjelfskrifven ordförande. Amtsrådet har beslutande rätt i fråga om väganläggning, sjukvård o. s. v., förfogar öfver de gemensamma kassorna Amtsrepartitionsfonden och Amtsfattigkassen och utgör äfven högre instans i de mål, i hvilka socknemenigheternas styrelser blifvit oense. - Färöarna utgöra 1 amt, och Island 4 under 2 amtmän. Köpenhamn utgör ett eget "overövrighedsdistrikt", hvars högste styresman är "overpresidenten". C. R. Norge är indeladt i 20 amt, af hvilka 2 endast innefatta städerna Kristiania och Bergen. De öfrigas storlek är mycket olika. Det största (Finnmarkens amt) är 861 geogr. qv.-mil, det minsta (Jarlsbergs och Laurvigs amt) 40,5 qv.-mil. Det folkrikaste (Kristians amt) har 124,980, det minst folkrika (Finnmarkens amt) 20,329 innev. (1865). Amtets styresman är Amtmanden. Liksom i Danmark kallas amtmannen i biskopsstaden Stiftsamtmand och är jämte biskopen medlem af Stiftsdirektionen, men har ingen myndighet öfver de andra amtmännen. Före 1815 hörde alla städer i ett stift under stiftsamtmannen, men sedermera hafva de blifvit lagda under amtmannen i det amt, inom hvilket de äro belägna. De danska namnen "Amtsforvalter" och "Amtstue" brukas icke i Norge. Amtet är indeladt i Fögderier, och skatteuppbörden går genom fogdarna direkt till regeringen. Den 1837 införda kommunalrepresentationen för amtet kallas Amtsformandskab. Amtmannen är dess ordförande, och det består af "herredsformandskabens" valde ordförande, som äro sjelfskrifna medlemmar. Ur Amtskassen, öfver hvilken denna representativa myndighet förfogar, bestridas utgifter för vägars anläggning, sjukvård, skolväsendet, landtbrukets främjande o. s. v. Y. N.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.