And, zool. 1) Gemensam benämning på alla s. k. andfoglar (Lamellirostres i systemet), en ordning bland foglarne, hvilken karakteriseras förnämligast genom näbbets byggnad. Detta är nämligen försedt med tvärställda ribbor (lameller) på kanternas insida. I fårorna mellan dessa lameller inpassar den köttiga tungan sina sidofransar, hvarigenom fogeln får förmåga att liksom sila ut på sidorna, hvad han fått in uti sitt näbb, men känner vara odugligt till föda. 2) Benämning på and-familjen (Anatidæ), hvilken jämte flamingo-familjen innefattas i den nyssnämnda ordningen. 3) Benämning på en afdelning af denna familj (underfamiljen Anatinæ i systemet). Genom sin kortare hals, sitt breda, nedtryckta näbb, sin mindre och platta näbbnagel (i näbbets spets) och derigenom att baktån saknar hudflik, skiljes denna afdelning med lätthet från Gässen, Svanarna, Dykänderna, Skrakarna och Koppar-änderna (en utländsk fogelgrupp), hvilka utgöra typer för de öfriga afdelningarna inom andfamiljen. 4) Benämning på de egentliga änderna (slägtet Anas i systemet), som i korthet kunna karakteriseras dermed, att näbbet är ungefär lika långt som hufvudet eller kortare, att näbbnageln är liten, att näsborrarna sitta närmare näbbets ryggkant än dess sidokanter och på ett afstånd från näbbroten af 1/4 eller 1/5 utaf näbbets längd och att stjertpennorna äro spetsiga. Hannarna till alla de änder af detta slägte, hvilka tillhöra nordliga trakter, få om hösten en ståtlig högtidsdrägt; om sommaren likna de mera de till färgen oansenligare honorna. Alla dessa änder lägga sina ägg i öppna bon på marken, i närheten af vatten. De i Skandinavien förekommande egentliga änderna kunna särskiljas med ledning af följande tabell: A. Näbbet längre än tarsen. a. Stjerten med flere än 14 pennor. a. Näbbets lameller kamlika, längs 1/3 af näbblängden hängande under öfverkäkskanten. Vingspegeln hvit. - Snatterand (Anas strepera). b. Näbbets lameller listformiga, blott längs en kortare (eller ingen) del af näbblängden hängande under öfverkäkskanten. I. De mellersta stjertpennorna icke synnerligen längre än de yttre. 1. Vingspegeln blå. - Gräsand (Anas boschas). 2. Vingspegeln upptill grön. 1. Näbbets bredd vid roten ungefär 1/3 af näbblängden. - Praktand (A. falcaria). 2. Näbbets bredd vid roten betydligt mindre än 1/3 af näbblängden. Vingpennorna med bruna spolar. - Kricka (A. crecca). II. De mellersta stjertpennorna förlängda. - Spjut-and (A. acuta). b. Stjerten med 14 pennor. Vingpennorna med hvita spolar. - Årta (A. querquedula). B. Näbbet ungefär af tarsens längd. - Bläsand (A. penelope). Se vidare de särskilda arterna. F. A. S. Andjagten har till sitt hufvudsakliga föremål gräsanden, hvilken inom södra och mellersta Sverige är den allmännaste andarten och ännu tämligen talrikt förekommer vid sjöar och vattendrag. Nämnda jagt idkas mest vid den tid, då ungarna äro någorlunda vuxna, med tillhjelp af hund; på hösten skjutas änder dels på s. k. "sträckskytte", när de i skymningen flyga från ett vattendrag till ett annat, dels vid "stakning", i båt, den tid då de ligga samlade i vassarna; för öfrigt vid tillfälligt anträffande, genom s. k. "krypskytte". - Enligt nu gällande jagtstadga är jagt å gräsand tillåten fr. o. m. d. 11 Juli t. o. m. d. 15 Mars. J. W. L.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.