Anter (Lat. antæ ), byggnadsk., de bägge med pilasterlika frontsidor prydda utsprång (A), som ett grekiskt tempels cella-långmurar gjorde framom kortsidans väggmur, med hvilken de bildade en på tre sidor omsluten förhall. - Ett tempel, som hade kolonner endast mellan anterna, kallades templum in antis (tempel med anter).
Svantevit l. Svantovit (af Pol. swienty, helig, och wid, uppenbarelse), en af de forne slavernas högsta gudomligheter. … Asklepiéer namn på tempel helgade åt Asklepios, tillika flitigt besökta kurorter, der de sjuke sökte återvinna sin helsa… Portunus (Portumnus) var de gamle romarnas hamngud. Från början synes namnet P. hafva betecknat Janus, emedan portus i… Neit egyptisk gudinna, af grekerna sammanställd med Athene. Hennes kult hade sitt centrum i den i Nilens delta bel… Astarte var det grekiska namnet på Hebr. Astoreth, feniciernas, kartagernas och syrernas förnämsta qvinliga gudomligh… Lykeios ett, i synnerhet hos de grekiske skalderna, ofta förekommande binamn för Apollon. Om namnets betydelse voro r… Trefot tripod (Grek. o. Lat. tripus), ett forngrekiskt bohagsting, som i den homeriska tiden helt enkelt var en treb… Amon l. Ammon, "den fördolde", namn på en egyptisk gud. Af greker och romare kallades han Zeus Ammon och Jupiter A…
Alla artiklar i ämnet →
Hänvisas hit från
Kyma Kymation (hårdt k; af Grek. kyma, våg, våglik linie), ett ornament, hvaraf den grekiska byggnadskonsten betjenade sig för att pryda sådana linier … band 9, sp. 319