Argolis (Argos, Argeia) var ursprungligen namnet på det af staden Argos beherskade slättlandet vid Argoliska vikens inre hörn, men kom sedermera att beteckna hela östra halfön på Peloponnesos, med Korint, Arkadien och Lakonien till landgräns. Under de achæiske pelopidernas (Atrevs, Agamemnon) och de doriske temenidernas (Pheidon) dynastier intog Argolis en dominerande ställning bland de grekiske staterna, hvarför äfven namnet "argiver" nyttjades om grekerna i allmänhet. Men denna hegemoni gick snart under, då det gamla konungariket Argos splittrades i småstater och Sparta bemäktigade sig väldet på Peloponnesos. De mäktigaste bland städerna i A. voro Argos, Mycenae, Tiryns, Navplia, Trœzene, Hermione och Epidavros. - I nuv. konungariket Grekland bildar Argolis jämte Korintia en nomarki om 68,09 qv.-mil och 127,820 innev. (1871), med Nauplia till hufvudstad.
Nordisk familjebok · första upplagan
Argolis
Ämne: Grekiska landskap, städer och öar · Italienska och antika orter i Medelhavsområdet
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 1 (1876), sp. 1025 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗