Argos

Argos, urgammal grekisk stad och en af de äldste anknytningspunkterna för den österländska kulturens öfverflyttande på grekisk (europeisk) mark. Detta förhållande antydes i sagan om den till A. invandrade egyptern Danaos. A. var anlagdt på en torr slätt ("det törstiga Argos" hos Homeros), omkr. 1/2 (geogr.) mil från hafvet, invid foten af en tusen f. hög, brant klippa, Larissa, på hvilken stadens borg (akropolis) var belägen. Från Argos grundades kolonistäderna Tiryns och Mycenæ, hvilken sistnämnde under pelopidernas dynasti snart öfverflyglade A. och uppsvingade sig till den främste staden på Peloponnesos. Argos lyfte sig åter vid den historiska tidens början, sedan det förstört Tiryns och Mycenæ; men sitt anspråk att bibehålla hegemonien på Peloponnesos kunde det icke genomdrifva mot Sparta. Ehuru i saknad af större politisk betydelse, fortfor det att vara en rik och blomstrande stad, den folkrikaste på halfön, och intager särskildt i den grekiska bildhuggarekonstens historia ett utmärkt rum (genom Ageladas, Polykletos och Naukydes). Argos, som allt jämt bibehållit sitt gamla namn, har fortfarit att vara en ganska betydande stad, både under den romerska tiden, medeltiden och nyare tiden, ehuru det lidit mycket, i synnerhet under de turkisk-venetianska krigen och senast i befrielsekriget. Det är nu en i tillväxt stadd, ganska blomstrande stad med omkr. 12,000 innev. Dess hamnstad är Nauplia.