Arles

Arles [arl], stad i franska depart. Bouches du Rhône, på venstra Rhône-stranden, 4 1/3 mil från Medelhafvet. 24,695 innev. (1872). 1864 anlades kanalen S:t Louis, hvilken sätter A. i förbindelse med hamnen vid Bouc. Stadens märkvärdighet härrör förnämligast från de många fornlemningar, som der finnas. Bland dessa må nämnas amfiteatern, med platser för 25,000 åskådare, sedan 1846 restaurerad (numera skådeplats för de på festdagar gifna tjurfäktningarna) samt den antika teatern, hvaraf pelare m. m. äro i hehåll, och der (1651) den berömda "Venus af A." blef funnen. Dessutom finnas lemningar af ett gammalt forum, termer och ett palats från kejsar Konstantins tid. Kyrkan S:t Trophime med en härlig portal leder sitt ursprung från början af 7:de årh. Utom staden utbreda sig Alyscamps (Elysii campi), grafplats från romaretiden. På högra Rhône-stranden ligger förstaden Trinquetaille. - A. hette fordom Arelas eller Arelate och var redan en ansenlig stad, då det, 43 f. Kr., eröfrades af Cæsar, som gjorde det till en romersk militärkoloni. Sin blomstringstid uppnådde det under Konstantin, som under tillnamnet "Constantina" upphöjde det till Galliens hufvudstad. A. blef nu säte för en ärkebiskop och handelns förnämste stapelplats. Flere gånger eröfradt och förstördt af vestgoter, östgoter och sarasener, bevarade det likväl länge sin glans och blef 879 hufvudstad i det burgundiska konungariket Arelat. I 12:te årh. gjorde A. sig oafhängigt, men underkastade sig Karl af Anjou 1251 och införlifvades slutligen med Frankrike genom Ludvig XIII. Flere vigtiga synoder hafva blifvit hållna i A.