Arpäd, anförare för magyarerna från trakterna n. om Svarta hafvet, då de invandrade i Ungern. Han kallades af den grekiske kejsaren Leo VI till hjelp mot bulgarerna och eröfrade från dessa Ungern ö. om Theiss. Enligt sagan skall han genom en af sina fältherrar äfven hafya underlagt sig Siebenburgen. 892 understödde han den tyske kejsaren Arnulf mot Zven-tibold af Mähren och förstörde sedermera (905 -907) fullkomligt det stor-mähriska riket. A. gjorde dessutom förhärjande ströftåg ända ner till Italien. Han var äfven en klok regent och .statsgrundläggare, höll 898 en riksdag i närheten af Szegedin samt ordnade förvaltningen och rättsskipningen. Död 907. .- A., som i sånger firats såsom ungrarnas nationalhjelte, blef stamfader för det äldsta ungerska konungahuset, den Arpadska ätten, som 1301 utslocknade på manssidan med konung Andreas III.
Arpeggiato [-peddjäto], Arpc'ggio, Ital., (af arpaf harpa), musikt., ett ackords brytande på harpinaner, d. v. s. att dess toner ej samtidigt anslås, utan hastigt efter hvarandra, nedifrån och uppåt. A. betecknas med en lodrät våglinie, någon gång med en båge framför ackordet.
Arpent [arpa'ns], ett fordom brukligt franskt ytmått = 100 qv.-perches. Man hade 3 olika arpents: ArpentdeParis = 34,189 nuv. ares; Arpent d'ordonnance 1. Arpent des eaux et förets (för uppmätning af statsskogar och domäner) = 51,072 ares och Arpent c o mm u n (brukligt i de flesta af Frankrikes provinser) = 42,208 ares.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.