Åsmund (Isl. Ásmundr), fornnordiskt mansnamn. De mest bekante bärarna af detta namn äro: 1) Åsmund Kämpebane, hjelten i en isländsk äfventyrssaga, som väsentligen utgör en nordisk bearbetning af den tyska sagan om Hildebrand och Hadubrand (se Hildebrandslied), men som upptagit moment ur inhemska nordiska sagor, t. ex. den om svärdet Tyrfing (se d. o.). Om innehållet i den isländska Åsmundssagan se Hildebrand, nord. mytol. Äfven Saxo meddelar en väsentligen identisk saga, men de derst. förekommande namnen äro alldeles förändrade, så att Åsmund ersatts af Halfdan, och hans broder och motståndare Hildebrand får heta Hildiger. — 2) Åsmund Grankellsson, en Olof den heliges vän och högtbetrodde tjensteman, som i sägnen gäller för att hafva varit, hvad skönhet, styrka och kroppsliga färdigheter beträffar, den tredje i ordningen uti Norge näst efter konungarna Håkan den gode och Olof Tryggvesson. Det var han, som, troligen på konungens befallning, dräpte den trotsige Åsbjörn Selsbane (se Åsbjörn). Såsom konungens ene sysselman i Helgeland kom han i delo med den i dessa nejder förnämste stormannen Hårek af Thjotta (se denne), som förut ensam haft hela Helgeland i förläning. Sedan konungen, kanske något partiskt, afdömt en tvist dem emellan uteslutande till Å:s fördel, tog sig Hårek häraf anledning att lömskt innebranna Å:s gamle fader, Grankell. Först långt derefter, i början af Magnus den godes regering, kom Å. i tillfälle att hämnas denna illbragd genom att å öppen gata i Trondhjem nedhugga Hårek med konungens egen yxa och med hans samtycke, hvilket ännu tydligare ådagalades genom de kungliga förläningar, som derefter tilldelades Å. Ad. N–n.
Nordisk familjebok · första upplagan
Åsmund
Ämne: Nordiska sagotidens personer · Norge och Island: sagotid och medeltid
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 18 (1894), sp. 469 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗