Åsnefest

Åsnefest (Lat. festum asinorum), religiös folkfest under medeltiden, en episod af narrfesten (se d. o.), firades sedan 800-talet i Frankrike, Belgien, Spanien och Italien vid jultiden och i Juni, till ära för den åsninna, på hvilken Kristus red vid sitt intåg i Jerusalem, och för den, på hvilken den Heliga jungfrun färdades med Kristusbarnet under flykten till Egypten. Ryktbarast var den åsnefest, som årligen d. 14 Jan. egde rum i Beauvais. En med mässkjorta öfverdragen åsna, som dresserats att knäfalla, och som på sin rygg bar stadens vackraste flicka med ett litet barn, fördes i stor procession in i katedralen och fram till altaret. Der hedrades åsnan genom uppstämmande af en latinsk lofsång med fransk refräng; sångerna vid mässan afslutades med åsneskri (»y-a»), och i stället för att läsa välsignelsen utstötte presten tre gånger detta skri, besvaradt på samma sätt af folket (jfr Noël). I Rouen hänsyftade åsnefesten på profetiorna om Kristi födelse. Djuret föreställde der Bileams åsna, och en mellan dess ben gömd prest upphof sin röst till profetian. Oordentligheter och utsväfningar insmögo sig vid dessa fester och gåfvo anledning till att de gång efter annan förbjödos, men till följd af folkets och det lägre presterskapets sedliga råhet bibehöllo de sig likafullt in på 1400-talet, i Douai ända till 1668. Om palmåsneprocessioner se Palmsöndag.