Palmsöndag

Palmsöndag (Dies l. Dominica palmarum), den söndag, med hvilken den s. k. heliga eller stora veckan (dymmelveckan) börjar, firades tidigt till minne af Jesu inridande i Jerusalem, under det att folket strödde palmblad på vägen. Sedan inom den svenska kyrkan skärtorsdagen, som firades till minne af nattvardens instiftelse, efter 1772 icke firades såsom särskild helgedag, förlades dess evangelium om nattvarden till palmsöndagen och palmsöndagens evangelium till 1:sta söndagen i advent. I de båda katolska kyrkorna har deremot palmsöndagen ännu qvar sin ursprungliga karakter och firas bl. a. med invigning af palmqvistar, som sedan anses medföra, välsignelse för sina egare. Med vigda palmqvistar smyckas äfven kyrkorna. (Om ett liknande bruk fordom i Sverige se Palmer). Processioner af folk med sådana qvistar i händerna äro ännu här och der i bruk. Deremot upphörde i början af 1800-talet det ända dittills i Tyskland bibehållna bruket att vid dessa processioner kringföra en lefvande åsna eller en åsna af trä (de s. k. palmåsneprocessionerna). J. P.