Atomicitet, Atomvärde, Atomighet, A-tomitet, Yale'ns, kem., kallas i den nyare kemien förmågan hos olika grundämnens atomer att binda ett större eller mindre antal atomer. Man antager, att vätet är en-atomigt, hvilket betyder, att l atom väte ej kan binda mer än l atom af ett annat, en-atomigt element. Så förenas blott l atom väte med l atom klor. Om en atom af ett ämne kan binda 2 atomer väte eller 2 atomer klor, är ämnet två-atomigt. Så förenas l atom syre med 2 atomer väte, emedan syret är två-atomigt, och likaså l atom jern med 2 atomer klor. Emedan l atom qväfve binder uti ammoniak 3 atomer väte, säges qväfvet vara ett tre-atomigt element. Emedan l atom kol förenas med 4 atomer väte, och l atom kisel med 4 atomer klor, sägas kolet och kiseln vara fyr-atomiga element. Det samma kan äfven uttryckas så: vätets och klorens atomer ega blott l frändskapsenhet eller angreppspunkt, syrets och jernets ega 2, qväfvets 3 och kolets 4 o. s. v. Vid föreningars uppkomst binda atomernas frändskapsenheter hvarandra och användas för molekylens sammanhållning. Om således en en-atomig atom förenas med en annan likaledes en-atomig (t. ex. en atom klor med en atom väte), så bildas en molekyl, som ej har någon atomicitet, d. v. s. ej eger några disponibla frändskapsenheter. Sådana molekyler kallas mättade. Förenas deremot en fyr-atomig kol-atom med en två-atomig syre-atom, så bildas en molekyl kol-oxid, som, emedan kol-atomen ännu har tvänne fria frändskaps-enheter, måste vara två-atomig. Sådana molekyler, som ega disponibla frändskapsenheter, kallas omättade molekyler eller sammansatta radikaler, och deras atomicitet är lika stor som summan af beståndsdelarnas atomicitet, minus det antal frändskaps-enheter, som bindas för att sammanhålla molekylen. Ett elements atomicitet är ej alltid oföränderlig: den är tvärtom underkastad betydande vexlingar och visar sig olika mot olika element. Så t. ex. är svallet mot väte ett två-atomigt element, men mot syre ett fyr- till sex-atomigt. Fosforen är emot väte ett tre-atomigt element, emot klor ett tre- till fem-atomigt. Klor, som är en-atomig emot väte, är en-, tre-, fem-, sju-atomig emot syre. Om ett elements atomicitet vexlar, sker det nästan alltid med ett parvis stigande antal fränd-skapsenheter. Vill man uttrycka kroppars atomicitet (antalet frändskapsenheter), gör man detta med romerska siflror, hvilka sättas ofvanför de kemiska tecknen eller formlerna. Så t. ex. betyder |J en fyr-atomig kol-atom, Q1 en sex-atomig dubbcl-atom kol, uppkommen genom förening af två fyr-atomiga enkla kol-atomer PZ TJ _ Q1 J
QT en tredubbel kol-atom med 8 frändskaps-
enhcter (^^-C Jc*1)' Frändskapsenheterna utmärkas äfven med bindestreck, t. ex. de nyss anförda exemplen på kol: Gr, LC-CE,
EC-C-C£. p. T. c.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.