Avesta. 1) Socken i Dalarna, Kopparbergs län, Näsgårds fögderi. Arealen 1,188 hekt. (2,407 tnld). 313/104 mtl. 1,092 innev. (1875), oberäknadt det antal af Norbergs sockens innev. (Vesterås län), som i A. åtnjuta s. k. kyrkorätt. A. är annex till Grytnäs, Vester-ås stift, Hedemora kontrakt. - 2) En stor bruksanläggning i nyssnämnda socken, belägen invid Dalelfven, som der bildar två ganska betydande fall: Storforsen (33 f. på 2,000 f. lgd) och Lillforsen (13 f. på samma lgd). Der anlade holländaren Govert Silentz år 1636, för det s. k. Yngre kopparkompaniets räkning, förädlings verk för koppar; men sedan detta kompani blifvit upplöst, 1638, öfvergingo dessa förädlingsverk 1641 genom köp till Falu bergslag. Sistnämnda år erhöll A. stadsprivilegier. 1667 reducerades hela Avesta-verket till kronan, men återlemnades till Falu bergslag redan året derpå. 1686 reducerades nämnda verk för andra gången, då äfven stadsprivilegierna upphäfdes. Såsom ersättning fick Falu bergslag 1689 privilegium på vedhandeln i Dalarna och den s. k. Avesta-pensionen samt 10,000 dlr kpmt årligen. Kort derefter kom A. genom arrende och år 1777 genom köp å nyo i Falu bergslags händer. Till A. fördes den vid Falu grufva erhållna råkopparn för att "garas" (renas), valsas o. s. v. Från 1644 till 1831 präglades ock i A. allt rikets kopparmynt. Då verkstäder för kopparns renande anlades i Falun och myntverk i Stockholm, sjönk Avestas betydenhet i detta hänseende. Avesta-Garpenbergs bolag, som nu eger stället, har nyligen låtit uppföra storartade jernförädlingsverk för Bessemerblås-ning, valsning o. s. v. Det gamla kopparverket deremot nedlades helt och hållet 1869. Stället har egen kyrka. Der finnas åtskilliga handlande och handtverkare. Med sitt regelbundna byggnadssätt liknar det en liten stad. Det kallas ock under stundom köping, men eger inga köpingsprivilegier att uppvisa. Jernväg till Krylbo vid Norra stambanan. J. H.
Aveyron [aväro'ns]. 1) Flod i södra Frankrike. Hon rinner upp på bergstoppen Leve-zon, genomflyter i vestlig riktning det efter 1369
Åvianus-Avon.
1370
henne uppkallade depart, och förenar sig med Tarn i depart. Tarn-et-Garonne. - 2) Depart, i södra Frankrike, motsvarande östre delen af den forna provinsen Guienne. 8,743 qv.-kilom. (158,8 qv.-mil). 402,474 innev. (1872). Depart, ligger på sluttningen af Auvergne-bergen i n. Ö. och Sevennerna i s. ö. Hufvudnärin-gen är boskapsskötsel. Berömd är Roquefort-osten, beredd af fårmjölk. Stor rikedom på mineral, stenkol, jern, alun m. m. samt på mineralkällor. Hufvudstad: Rodez.
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.