BarberTni, en romersk fursteslägt, som ursprungligen hette T af an i och sedan tog namn efter sitt stamgods, Barberino, i Elsa-dalen i To-scana. - Slägtens makt och- anseende grundades af Maffeo B., som föddes 1568 och 1623 blef påfve under namn af Urban VIII. Denne bortslösade under sin 21-åriga regeringstid rikedomar och äreställen på sina slägtingar, i synnerhet sin broder Carlos' tre söner, Francesco, Taddeo och Antonio. Men då påfvestolen 1644 intogs af Urbans personlige fiende Innocentius X, måste de tre bröderna fly till Frankrike. Taddeo, som, förut varit prefekt i Rom, afled i Paris 1647, och Francesco, hvilken 1623 blifvit kardinal, dog 1679 såsom kardinalkollegiets dekan. Antonio, kardinal 1628, vid 20 års ålder, blef 1631 hertig af Urbino, under landsflykten i Frankrike först biskop i Poitiers, sedan ärkebiskop i Reims, försonades derefter med påfven och återvände till Italien, der han dog 1671. Ätten utslocknade på, manssidan 1738. - En ättling af Taddeo, Cornelia B., blef 1728 gift med Giulio Cesare Colonna, som derigenom fick alla de barberinska familjegodsen, mot vilkor att foga slägtens namn och vapen (tre bin) till sitt eget. Från deras båda söner härstamma de nu lefvande romerska' slägterna Barberini-Colonna di Sciarra och Barberini-Colonna.
Slägten gjorde sig känd såsom gynnare af konst och vitterhet. Urban och Antonio voro sjelfva diktare. Francesco stiftade Barberinska biblioteket, som ännu i dag är det på handskrifter rikaste i Rom. På nordvestra sluttningen af Quirinalen byggdes af Carlo Maderna, Borromini och Bernini Palazzo Barberini, det största palats i Rom. näst Vatikanen, och residens för slägten Barberini-Colonna samt ännu rikt på konstverk (Rafaels Fornarina m. fl.), 1545
Den här artikeln står på en sida som inte är korrekturläst än – texten kommer direkt från OCR och kan innehålla fel. Originalet visar hur det är tryckt.