Basilius

Basilius (Grek. -os), namn på östromerska kejsare. 1) Basilius I, macedoniern, stiftaren af den macedoniska dynastien (867--1056). Såsom barn blef han af bulgarerna bortförd och gjord till slaf, men lyckades återkomma till sin hembygd i trakten af Adrianopel. Han begaf sig derifrån till Konstantinopel och kom småningom i stor ynnest hos kejsar Mikael III, som upphöjde honom till sin medregent. Snart föll Mikael offer för B:i äregirighet och mördades, 867. B. styrde sedan riket med lika mycken vishet som kraft. Han återställde de förstörda finanserna och använde skattkammarens öfverskott till undersåtarnas försvar samt hufvudstadens och provinsernas förskönande. I spetsen for den återupprättade hären kufvade han vid Eufrat de öfvermodige sarasenerna. Om lagstiftningen gjorde han sig väl förtjent genom att utgifva de efter honom uppkallade basilikerna (en ny upplaga af Justiniani lagverk, se Basilika), hvilka sedan förbättrades af hans son och hans sonson. En olyckshändelse på en jagt slutade B:s dagar 886. -- 2) Basilius II, son af kejsar Romanus, reg. 976--1025, styrde sitt land med stor duglighet. Bulgarerna blefvo af honom fullständigt underkufvade 1018. Samtidigt förökade han den grekiska flottan, så att hon blef den arabiska fullkomligt öfverlägsen. I kriget mot bulgarerna tillfångatog han en gång 15,000 fiender. Alla dessa beröfvade han synen, utom en af hvarje hundrade, åt hvilken ett öga lemnades i behåll, för att de blinde skulle hafva någon, som ledsagade dem till deras konung. Denne berättas hafva dött af sorg och grämelse öfver illgerningen. B. fick deraf namnet "bulgardödaren". A. B. B.