Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Batteri

Ämne: Vapen, artilleri och utrustning · Krigsväsende och armé

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 2 (1878), sp. 55–57 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Batteri (Fr. batterie, af battre, slå), krigsv., är ett antal artilleri-pjeser, afsedda för gemensamt uppträdande. Vid fältartilleriet utgöres ett batteri af 6 kanoner med tillhörande parkfordon. Vid fästningsartilleriet är batteri namnet på samtlige de i ett verk eller på en linie uppställde pjeser, som äro afsedda att användas mot ett gemensamt mål. Äfven en förskansning, uppkastad till skydd för ett antal pjeser med tillhörande ammunition, kallas ett batteri, och detta benämnes, dels (efter det slag af pjeser, för hvilket det är afsedt) kanon- eller mörsare-batteri, dels (efter det ändamål, för hvilket det är uppfördt) demonter- eller bresch-bätteri m. m. Jfr Bresch, Demontera. W. G. B.

Sjöv. 1) Två rader af kanoner, en på hvardera sidan, uppställda i öppningar, portar, på ett krigsfartygs däck. Hvarje batteri är indeladt i 2 divisioner och hvarje division i plutoner om 2 till 3 kanoner å hvarje sida. På svenska örlogsfartyg är i allmänhet förste officeren (chef och sekond oberäknade) batteri-befälhafvare. -- 2) Det täckta rum, der dessa kanoner stå. Batteriernas nummerföljd på linieskeppen går nedifrån uppåt, och deras antal gifver, eller rättare gaf, dessa skepp namn af två-, tre-, fyr-däcks-skepp eller två-, tre-, fyr-däckare. På ett tvådäcks-skepp, det egentliga linieskeppet, kallas 1:a batteriet det undre, 2:a batteriet det öfre. De å det öfversta däcket, öfre däck, uppställde kanonerna kallas däcksbatteriet, och detta ingår icke i antalet af de namnet bestämmande batterierna.

Kustbatterier, enkla fästningsverk, vanligen försedda med endast en rad grofva kanoner, men utan besättning i fredstid, och flytande batterier, ursprungligen pråmar eller gamla apterade skepp, försedda med artilleri, användas såväl till försvar som till anfall af vigtiga punkter på en kust (inlopp och farleder). De vid den ryktbara belägringen af Gibraltar 1782 använda flytande batterierna voro stora skepp, hvilkas mot fästningen vända sida försäkrats med en stark vall af timmer och kork. Rummet mellan denne vall och skeppssidan var fyldt med våt sand. Till skydd mot bomber voro batterierna försedda med sluttande, rörliga tak af starkt tågvirke, öfvertäckt med våta hudar. De förde ända till 27 svåra kanoner. -- Det första flytande batteri, som framdrefs med ånga, byggdes af Fulton till försvar af New-Yorks hamn under Förenta staternas krig mot England 1812--15. Det förde 30 kanoner och var, till skydd mot äntring, på sidorna försedt med liar, hvilka sattes i rörelse af ångmaskinen, som tillika kunde spruta tjocka pelare af kallt eller sjudande vatten öfver fienden. De under orientaliska kriget 1853--56 vid intagandet af fästet Kinburn begagnade flytande batterierna voro försedda med pansar och ångmaskin. Den från denna krigshändelse hemtade erfarenheten har kanske varit den kraftigaste anledningen till pansarets införande på nutidens krigsfartyg. Jfr Blockskepp, Pansarfartyg. R. P.

3) Fys., en förening af likartade apparater, hvilken har till ändamål att förstärka den verkan, som hvar apparat för sig framkallar. -- 1) Elektriskt batteri består af en mängd Leidner- eller ladd-flaskor (se d. o.), vanligen förenade med hvarandra på det sättet, att alla de inre beläggningarna äro sins emellan, och alla de yttre sins emellan, förbundna genom metall-ledningar. I det s. k. kaskadbatteriet, hvilket mera sällan begagnas, äro flaskorna isolerade, utom den sista, hvilken står i förening med jorden; hvar och en af de öfriga flaskorna har sin yttre beläggning i metallisk förbindelse med den inre beläggningen hos följande flaska, -- 2) Galvaniskt batteri l. Galvanisk stapel är en förening af flere "enkla staplar" eller "celler", äfven kallade "element" (se Galvanisk stapel). R. R.