Berry

Berry [-ri]. 1) Charles Ferdinand, hertig af B., son till grefven af Artois (Karl X), f. 1778, flydde under revolutionen (1792) med sin fader till Turin, begaf sig sedan till Ryssland och 1801 till England, der han morganatiskt förmälde sig med en ung engelska, med hvilken han hade två döttrar. Vid restaurationen återkom han till Frankrike. 1816 förmälde han sig med prinsessan Caroline Ferdinande Louise (se nedan), och emedan hans äldre broder, hertigen af Angoulême, var barnlös, hvilade förhoppningen om bourbonernas fortlefvande ensamt på detta äktenskap. En politisk fanatiker, Louvel, som ville utrota denna dynasti i Frankrike, beslöt derför att mörda hertigen, hvilket skedde d. 13 Febr. 1820. -- 2) Caroline Ferdinande Louise, hertiginna af B., den förres gemål, dotter till konung Frans I af Neapel, f. 1798. Vid sin makes död hade hon endast en dotter (Louise Marie Therèse, f. 1819, förmäld 1845 med hertig Karl III af Parma och d. 1864), men till legitimisternas stora glädje födde hon d. 29 Sept. 1820 en posthum son, som erhöll namnet Henrik, hertig af Bordeaux, grefve af Chambord. Efter Juli-revolutionen (1830) följde hertiginnan med sina barn Karl X till Holyrood. I Frankrike arbetade emellertid ett talrikt parti, de s. k. Henriquinquisterna, för hennes son, den rättmätige konungen Henrik V, och på uppmaning af detta parti infann hon sig d. 29 April 1832 i Marseille, der ett legitimistiskt uppror skulle utbryta. Detta misslyckades dock, och hertiginnan flydde till Vendée. Der utfärdade hon som regentinna proklamationer i sin sons namn, och spridda upplopp utbröto här och der; men hon blef förrådd och d. 8 Nov. häktad i Nantes. Hon fördes som statsfånge till Blaye's citadell; men det allmänna deltagande, som öfverallt visade sig för den fångna furstinnan, satte regeringen i stor förlägenhet, hvilken dock helt och hållet upphörde, då man fick underrättelse om att hertiginnan befann sig i hafvande tillstånd. Den 10 Maj 1833 nedkom hon med en dotter. Dermed var hennes inflytande förstördt, och d. 8 Juni sattes hon i frihet. Det offentliggjordes nu, att hon var hemligt förmäld med den neapolitanske grefven Lucchesi Palli, furste af Campo Franco. Hon begaf sig till Italien, lefde länge i Venezia samt flyttade efter sin nye gemåls död till slottet Brunnsee vid Gratz, der hon afled 1870.