Besarabien

Besarabien (Bessarabien), rysk provins, begränsas i n. och ö. af Dnjestr och Svarta hafvet och i v. af Pruth. 36,574 qv.-kilom. (659 qv.-mil). Den norre delen är skogbeväxt och lågbergig (Karpaterna), den södre utgöres af trädlösa stepper. Somrarna äro heta och vintrarna kalla. Jordmånen är i allmänhet fruktbar, men endast 1/5 af landet är odlad. Från steppsjöarna fås mycket salt. Industrien är obetydlig; handeln är i judarnas och armeniernas händer. Innevånarna, 1,078,932 (1870), bestå af moldauer, ryssar, serber, bulgarer, greker, armenier, judar, tatarer, zigenare och ett stort antal tyska kolonister. Hufvudstad: Kisjinev. -- Landet beboddes först af skyterna och hörde sedan 106 e. Kr. till den romerska provinsen Dacien. I 3:dje årh. besattes det af goterna och genomströfvades under de följande årh. af ett stort antal olika folkstammar. Efter en bland dessa, besserna (i 7:de årh.), fick landet sitt namn. Tillhörde ifrån 1837 Moldau. Afstods ända till Donau genom freden i Bukarest 1812 af Turkiet åt Ryssland, som dock sedan genom freden i Paris 1856 tvangs att återlemna åt Moldau ett område i s. af omkr. 11,100 qv.-kilom. (200 qv.-mil).