Beyrichia

Beyrichia, paleont., ett slägte af fossila tvåskaliga krustacéer, omfattar många arter, hvilkas längd sällan öfverstiger en eller ett par linier. Beyrichians båda skal sluta tillsammans som hos en mossla och bära på ytan ett större eller mindre antal runda eller aflånga knölar. Slägtet lefde från den sibiriska tiden till stenkolstiden. Åtskilliga arter förekomma massvis i vissa öfversiluriska kalkstenar på Gotland och Ösel samt i Skåne. Under istiden fördes en mängd block af dessa kalkstenar till den nordtyska slätten, der de nu allmänt träffas i diluviala aflagringar och äro kända under namnet beyrichia-kalk. I dessa block observerades de första arterna och blefvo beskrifna som trilobiter under namnet Battus tuberculatus, till dess Beyrich och Mac Coy visade, att de tillhöra en helt annan ordning bland krustacéerna och att den ursprungliga Battus tuberculatus innefattade många olika arter. -- Äfven ett undersiluriskt svenskt kalklager har blifvit kalladt beyrichia-kalk, men denna benämning har senare utbytts mot det mera lämpliga namnet chasmops-kalk. G. L.